Brexitbritt vädjar till EU-ledare

BRYSSEL 12 oktober 2017 | "Vi måste tala om framtiden"

Den brittiske brexitförhandlaren David Davis ber medlemsländernas regeringschefer att bredda förhandlingarna. – Vi måste tala om framtiden, säger Davis.

Den femte rundan i brexitförhandlingarna mellan Storbritannien och EU avslutades på torsdagen. Chefsförhandlarna, Storbritanniens David Davis och EU:s Michel Barnier, sade att vissa framsteg gjorts men att mycket återstår att göra.

David Davis anser att de tröga förhandlingarna stryps av att Barniers mandat, som han fått av medlemsländernas högsta politiker– stats och regeringscheferna, är för begränsande.

– Vi måste tala om framtiden. Situationen vi befinner oss i nu definieras av [stats- och regeringschefernas] kriterier. Vi vill att de ger Michel möjligheterna att bredda förhandlingarna. Jag anser att det är i EU:s och Storbritanniens intresse att de gör det, sade Davis med adress till nästa veckas EU-toppmöte.

Han vill, liksom tidigare, att de ska kunna börja tala om Storbritanniens framtida relation till EU, något som EU-sidan säger nej till så länge inte ”tillräckliga framsteg” görs inom tre viktiga frågor. Davis motiverar sitt krav med att det bland annat är omöjligt att reda ut en av EU:s tre frågor, den om statusen för Nordirland, utan att veta hur Storbritanniens framtida handelsrelation med EU blir.

Michel Barnier å sin sida försvarade mandatet han har.

– Mitt mandat är inte begränsande, det är precist. För att förhandlingarna ska lyckas måste sakerna tas i rätt ordning. Om man blandar allt uppstår risker, sade Barnier.

Men när stats- och regeringscheferna träffas i Bryssel i nästa vecka väntas de dock inte ge Barnier klartecken att föra in förhandlingarna i fas två om den framtida relationen.

Samtidigt har i Storbritannien talet om att lämna förhandlingsbordet åter kommit på tapeten med ett uttalande av premiärminister May om att regeringen öronmärkt motsvarande 2,7 miljarder kronor på sådana planer.

– Om det inte är möjligt [att nå en bra uppgörelse] måste en regering vara beredd på alternativen. Storbritannien planerar för alla utfall, sade David Davis.

Även EU-sidan är redo enligt EU-förhandlare Barnier.

– Ingen uppgörelse vore en väldigt dålig uppgörelse. För att vara tydlig är vi å vår sida redo för alla eventualiteter, sade Michel Barnier.

Nästa gång stats- och regeringscheferna träffas, efter nästa veckas EU-toppmöte, är decembertoppmötet. Trots det brittiska utspelet om att ingen uppgörelse är bättre än en dålig tror Barnier att de båda parterna kan mötas innan dess.

– Men en politisk vilja kommer avgörande framsteg att kunna tas inom de kommande två månaderna, sade Barnier.

Mer fakta

Tre avgörande brexitfrågor för EU

De frågor som EU vill lösa innan fas två om framtida relationer diskuteras och varför man ännu inte lyckats komma överens.

1. Situationen för EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i andra EU-länder efter utträdet.

EU-sidan vill att rättigheterna för EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i övriga EU-länder ska få behålla samma rättigheter de har i dag. Även för britterna är denna fråga högt prioriterad. Men en rad frågor som familjeåterförening, export av sociala bidrag och att EU-domstolen ska få döma i tvister.

2. Hur mycket Storbritannien är skyldigt EU i fråga om tidigare åtaganden till unionens budget.

Som EU-land har Storbritannien åtagit sig att betala sin medlemsavgift fram till 2020 i olika projekt som ibland sträcker sig långt fram i tiden. Landet är även garant för många EU-lån som i vissa fall löper ut 30-40 år. EU-sidan kräver att Storbritannien betalar detta när landet lämnar. Premiärminister Theresa May har medgett att landet avser betala sin medlemsavgift fram till 2020 då den nuvarande budgetperioden löper ut. Den summan, runt 200 miljarder kronor, är betydligt lägre än den summa på mellan 600 och 1 000 miljarder kronor som enligt vissa beräkningar EU anser att britterna har åtagit sig. Enligt Michel Barnier befinner sig förhandlarna i en återvändsgränd.

3. Gränsen mellan brittiska Nordirland och Irland.

Som EU-medlemmar är gränsen mellan brittiska Nordirland och Irländska republiken öppen för personer, varor, tjänster och kapital. Både EU-sidan och Storbritannien vill ha kvar detta och har samma mål om att bevara den sköra fredsuppgörelsen. Men britterna anser att frågan inte kan lösas om inte framtida handelsavtal mellan Storbritannien och EU diskuteras, vilket EU-sidan vägrar. Frågan kantas även av många tekniskt och juridiskt komplicerade knutar att lösa ut.

Ämnen i artikeln

Michel Barnier Brexit | Storbritannien lämnar EU

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund

Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.

Tipslåda

CAPTCHA