Inget land ska tvingas ta emot flyktingar enligt förslag

I ett kompromissförslag som Estland lade fram bland EU-ländernas ambassadörer på onsdagen ingår inte en permanent tvingande omfördelning av flyktingar inom EU enligt Politico.

Omfördelning av flyktingar från ett EU-land till ett annat har tidigare varit en av grundbultarna i förslaget om EU:s framtida asylsystem. Det ska ersätta dagens Dublinregler som sätter press på länder med yttregräns som Italien och Grekland eftersom reglerna där säger att en asylsökande ska söka asyl i det EU-land hen anländer till först.

Men det har varit väldigt svårt för medlemsländerna att enas om en obligatorisk omfördelning och två länder: Polen och Ungern har sagt blankt nej. Förhoppningen från Estland är att deras förslag ska bryta isen i förhandlingarna.

Det estniska förslaget liknar på flera punkter EU-kommissionens grundförslag från 2015.

Esternas föreslår att om ett EU-land når en kritisk gräns och tar emot 150 procent av sin nationella kvot, som bland annat ska baseras på BNP och hur många flyktingar landet tagit emot tidigare, så ska andra medlemsländer tvingas att hjälpa till. Men skillnaden mot kommissionens förslag är att det inte ska innebära en obligatorisk flytt av flyktingar från ett land till ett annat. Omfördelning föreslås bara kunna ske om både sändare och mottagare är överens.

Från svensk sida har man propagerat för att alla länder måste ta ansvar för flyktingar och den svenska regeringen vill se en obligatorisk omfördelning.

Det estniska förslaget går också stick i stäv med EU-parlamentets ståndpunkt i frågan. Under ledning av svenska liberalen Cecilia Wikström har parlamentet begärt en obligatorisk omfördelning från dag ett, det vill säga innan man når en viss kritisk gräns.

– Tyvärr är deras utkast till förslag väldigt långt bort från vad som skulle kunna accepteras av Europaparlamentet. Om positionen slås fast i ministerrådet så skulle förhandlingarna mellan medlagstiftarna bli oerhört svåra, säger Cecilia Wikström i en skriftlig kommentar.

Inte närmare överenskommelse

En källa med god insyn i det estniska kompromissförslaget säger dock till Europaportalen att EU-länderna knappast har kommit närmare en uppgörelse. Det estniska pappret beskrivs som tvetydigt då det både innehåller tvingande lagstiftning och en brasklapp om att båda parter i en omfördelning måste vara överens.  

I nästa vecka träffas EU-ländernas migrationsministrar för fortsatta diskussioner. Frågan om det framtida asylsystemet ska sedan upp på högsta nivå i mitten av december när EU:s stats- och regeringschefer träffas på toppmöte i Bryssel.

Ordföranden Donald Tusk hoppas att länderna ska nå enighet under första halvan av 2018. Samtidigt har han sagt att han inte vill ha en omröstning i frågan utan att alla länderna ska sluta upp bakom en kompromiss.