Framsteg i brexitförhandlingar

Måndagens lunchmöte i Bryssel mellan Storbritanniens premiärminister Theresa May och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har tagit tydliga steg framåt i minst en av de tre frågorna som måste lösas innan brexitförhandlingar kan gå vidare.

Det handlar om den kritiska gränsfrågan på Irland där EU lagt sin tyngd bakom de irländska kraven att det inte får bli någon hård gräns på ön efter att Storbritannien lämnat unionen. I ett dokument som May och Juncker ska ha ställt sig bakom garanterar London en ”anpassning av lagstiftningen” mellan brittiska Nordirland och republiken Irland, rapporterar flera nyhetsbyråer.

Enligt tjänstemän med insyn i förhandlingarna lever detta upp till Irlands krav på att det inte blir någon framtida gränsdragning, skriver Financial Times. Vad skrivningen i praktiken innebär är dock oklart.

Senare på måndagen träffar Theresa May Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som ställt in en tidigare planerad resa till Mellanöstern för att försöka nå en uppgörelse innan EU-toppmötet i nästa vecka. Tusk har under måndagen telefonerat med Irlands premiärminister Lea Varadkar och är ”uppmuntrad”.

”Vi rör oss närmare tillräckliga framsteg i december”, twittrade Tusk vid tvåtiden på måndagen.

Britterna hoppas att övriga medlemsländer stats- och regeringschefer på toppmötet kan slå fast att ”tillräckliga framsteg” gjorts i första fasen av förhandlingarna och att och att de kan ge klartecken till att förhandlingar om ett frihandelsavtal och en övergångsperiod inleds.

Innan mötet med Theresa May träffade även kommissionsordförande Juncker företrädare för EU-parlamentets brexitgrupp. En av dem, den miljöpartistiske belgiske EU-parlamentarikern Philippe Lamberts, räknar med att stats- och regeringscheferna kan ge grönt ljus.

– Det verkar som att den brittiska regeringen nu accepterat verkligheten och slutligen är villig att göra de nödvändiga eftergifterna för att röra oss till fas två i förhandlingarna, sade Lamberts i ett uttalande.

I vilken utsträckning EU och Storbritannien närmat sig varandra i de två andra viktiga frågorna – hur mycket britterna är skyldiga EU och framtiden för medborgarna – var på måndagseftermiddagen ännu oklart.

May-allierad säger nej

Ledaren för premiärminister Mays stödparti i parlamentet, det nordirländska unionistpartiet DUP, Arlene Foster säger dock nej till att Nordirland ska få en annan behandling än resten av Storbritannien.

– Vi kommer inte att acceptera några former av olikheter i lagstiftningen som skulle avdela Nordirland ekonomiskt eller politiskt från resten av Storbritannien, sade Foster, enligt Belfast Telegraph.

Skottland ögnar utvecklingen

Under måndagen väntas även den skotska förstaministern Nicola Sturgeon göra ett uttalande i frågan. Skottland röstade för att vara kvar i EU och Sturgeon har drivit förslaget att den brittiska landsdelen måste vara kvar på den inre marknaden. När nu en annan landsdel, Nordirland, får ser ut att få specialbehandling gör Sturgeon ett framspel.

”Om en del av Storbritannien kan få en anpassning av lagstiftningen med EU och i praktiken stanna kvar på inre marknaden (vilket är den rätta lösningen för Nordirland) finns det minsann ingen god praktisk anledning att ingen annan kan göra det med”, twittrade Nicola Sturgeon.