Krav på nya miljarder till EU-budget

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger meddelade på onsdagen att han ser två större hål i EU:s framtida budget som måste fyllas. Dels kommer Storbritanniens utträde leda till ett årligt bortfall på motsvarande 120 - 150 miljarder kronor per år.

Samtidigt har EU fått nya uppgifter, bland annat när det gäller gränsbevakning, migration och säkerhet, som väntas kosta ytterligare ungefär 100 miljarder kronor årligen jämfört med dagens budgetnivå.

Hålen på sammanlagt 220-250 miljarder kronor behöver täckas och när EU-kommissionen lägger fram förslag om ny flerårsbudget för åren 2021-2027 i maj väntas de fyllas dels genom nedskärningar men i större utsträckning genom ökade inbetalningar från EU-länderna. Mellan 140-155 miljarder kronor ska komma i form av ökade anslag från medlemsländerna.  

När det gäller nedskärningar kan samtliga EU:s program vänta sig minskade anslag på sammanlagt 80-95 miljarder kronor. Två EU-program kommer dock skonas.

– Det finns två program där vi vill undvika nedskärningar och där vi till och med kan öka utgifterna. Det är Erasmus och Horizon efter 2020, med andra ord, forskning och utveckling, sade Günther Oettinger.

Svensk rabatt kan ryka

Budgetkommissionären upprepade också tidigare uttalanden om att brexit borde leda till slopade rabatter för samtliga EU-länder inklusive Sverige. Sverige och några andra nettobetalande medlemsländer som betalar in mer än de får tillbaka i EU-stöd får idag olika rabatter på sin EU-avgift. De är dock kopplade till Storbritanniens rabatt.

– Rabatternas moder kommer försvinna och det är ett bra tillfälle att se till att vi inte har några andra rabatter, sade Oettinger.

För Sverige handlar det om betydande summor. Förra året uppgick rabatten till 6,1 miljarder kronor. Svenska regeringen har dock siktet inställt på att försvara sin rabatt i de kommande förhandlingarna.

Nya EU-skatter

Som tidigare slog kommissionen också ett slag för nya så kallade egna resurser. Budgetkommissionären Oettinger ser främst två nya möjliga intäktskällor på EU-nivå:  handeln med utsläppsrätter och en ny europeisk plastskatt.

Intäkterna från handeln med utsläppsrätter inom ETS (Emissions Trading System) som är unionens främsta verktyg för att minska koldioxidutsläppen går idag till EU-länderna. Kommissionen menar att det är ett europeiskt system och därmed borde intäkterna gå till EU.

När det gäller plastskatten kan kommissionen komma med förslag inom kort.

– För havens bästa och de levande organismerna där måste vi minska användningen av plast i Europa. Som en del av paketet vi kommer föreslå de kommande veckorna finns möjligheten att införa en europeisk plastskatt, sade Oettinger.