Linde: Mycket tuffare brexitdiskussioner väntar

Förhandlingarna mellan EU och Storbritannien går nu in en ny fas och parterna kommer börja prata om hur en framtida relation ska se ut efter brexit. Samtalen om framtiden kommer enligt EU-minister Ann Linde (S) vara betydligt svårare än de man haft hittills då man bara diskuterat villkoren för själva utträdet.

– Vi kommer ha väldigt mycket tuffare diskussioner för nu kommer de nationella intressena komma fram. Man kan redan se att det finns länder som vill ha ett så litet avtal som möjligt medan vi tycker att man ska ha ett så omfattande avtal som möjligt, säger Ann Linde till Europaportalen.

För svensk del inväntar regeringen en rapport från Kommerskollegium i slutet av februari där myndigheten ska peka ut de viktigaste svenska brexitintressena.

Att EU-ländernas skilda syn på den framtida relationen med Storbritannien skulle leda till splittring tror dock inte ministern. Hon är övertygad om att kvarvarande medlemsländer kommer hålla ihop gentemot Storbritannien.

Sverige ska kämpa mot höjd EU-avgift

En annan viktig fråga som EU-ministern pekar ut är den kommande flerårsbudgeten efter 2021 där kommissionen i maj väntas föreslå höjd avgift för EU-länderna. EU behöver mer än dagens en procent av den samlade bruttonationalinkomsten, dels för att täcka upp för det uteblivna bidraget från Storbritannien efter brexit men också för att täcka ökade kostnader för nya uppgifter.  

Sverige och andra länder som betalar in mer än de får tillbaka i EU-stöd kommer motarbeta förslaget om höjda EU-avgifter.  

– Vi kommer slåss för att man ska rätta mun efter matsäck och att de totala utgifterna inte ska överstiga en procent av EU:s BNI, säger Ann Linde.

Sverige kommer också jobba för omprioriteringar i EU:s budget där mindre pengar går till jordbruk- och regionalstöd och mer till forskning, klimatomställning, säkerhet och satsningar på konkurrenskraft.  

Frågan om rabatter på EU-avgiften kommer också spela stor roll för Sverige. Förra året uppgick den svenska rabatten till 6,1 miljarder kronor. Den är dock kopplad till Storbritanniens rabatt och kommissionen har siktet inställt på att ta bort alla typer av rabatter i samband med brexit.

Frågan om flerårsbudgeten kompliceras ytterligare då flera länder, däribland Sverige, vill ha konditionalitet och villkora EU-stöd ur budgeten. Länder som vägrar ta emot flyktingar borde till exempel få indraget stöd tycker regeringen. Andra vill att länder som bryter mot EU:s rättsstatsprinciper, vilket är riktat mot Polen, ska få mindre stöd.

Enligt Ann Linde har Sverige varit pådrivande när det gäller att villkora EU-stöd.

– När vi började prata om konditionalitet när det gäller migrationsfrågorna var det ytterst få som överhuvudtaget ville prata om det. Nu är det väldigt många länder som tittar på detta så positionerna ha flyttats fram.

Polens kontroversiella lagar

Just Polen kommer också ligga i fokus under våren. Kommissionen menar att landets nya lagar ger politisk makt över rättsväsendet vilket bryter mot EU:s värderingar.

Därför har man för första gången inlett aktivering av artikel 7 i EU:s fördrag mot landet, en straffprocess som kan leda till att polska ministrar förlora sin rösträtt inom EU.

I slutet av januari kan Ann Linde och hennes europeiska ministerkollegor ta upp frågan för att se hur man ska gå vidare med Polen.

Fokus på sociala frågor och migration

Andra viktiga frågor kommer bli migration och den sociala pelaren, det vill säga principer och rättigheter på arbetsmarknaden som EU:s ledare enades om på toppmötet i Göteborg i november.

När det gäller migrationsfrågan är omfördelning av flyktingar inom EU fortsatt den stora stötestenen. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk vill att medlemsländerna enas om en lösning innan sommaren. Misslyckas de vill Tusk öppna för att slopa förslaget om omfördelning vilket Sverige ser som en grundbult i EU:s framtida asylsystem.

Gällande sociala pelaren ska regeringen jobba för att de sociala principerna inte glöms bort utan faktiskt tas upp när kommissionen senare ger ekonomiska rekommendationer till medlemsländerna.