OECD: Färre jobb försvinner med ny teknik
BRYSSEL 5 april 2018Tidigare forskning om att miljontals jobb riskerar att försvinna när uppgifter automatiseras hamnar i skottgluggen för en ny OECD-rapport. Den svenska arbetsmarknaden är van vid omställningar, menar fackliga TCO:s Samuel Engblom.
2013 publicerade två forskare en uppmärksammad studie som beräknade att nästan hälften av alla jobb i USA riskerade att försvinna på grund av automatisering och digitalisering. Där efter har även Stiftelsen för strategisk forskning och konsultföretaget McKinsey beräknat liknande risknivåer för svenska jobb, att 53 procent av svenska arbetstillfällen riskerar försvinna respektive 46 procent av jobben i Sverige.
Men en omfattande rapport från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD beräknar att endast 14 procent av jobben i dess 32 medlemsländer löper hög risk för att försvinna på grund av automatisering. Motsvarande siffra för den svenska arbetsmarknaden är åtta procent.
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på den fackliga centralorganisationen TCO, menar forskning på området gått fram och att tidigare metoder var för grovkorniga för att ge ett rättvisande resultat. OECD-studien använder ny data som tar skillnader mellan löntagare med samma yrkestitel i större beaktande.
– Många av arbetsuppgifterna som går att automatisera är väldigt nära sammanflätade med arbetsuppgifter som inte går att automatisera. OECD har kommit fram till att det är betydligt färre jobb som kommer försvinna och att det inte är hela yrken som kommer att försvinna, säger Engblom till Europaportalen.
– Att hälften av alla jobb skulle försvinna tror ingen längre på.
”Ingen dramatisk utveckling”
Engblom pekar på historisk forskning av hur stora teknologiska genombrott påverkat arbetsmarknader.
– Historien ger inga exempel på att hela yrkeskategorier automatiserats bort. Det är inte så att massor av jobb kommer försvinna. Däremot finns det många jobb där innehållet kommer förändras, säger han och menar att OECD:s siffra för Sverige – åtta procent av den svenska jobben ligger i farozonen – motsvarar en normal strukturomvandling för den svenska arbetsmarknaden.
– Vi har en historia av att kunna hantera såna här saker, säger Samuel Engblom.
Även författarna till OECD-rapporten är inne på samma spår att automatisering inte nödvändigt leder till att arbeten försvinner och tar bankomaten som ett historiskt exempel. De som tidigare hanterade pengar till kunder fick med dess inträde istället mer kvalificerade arbetsuppgifter vilket på sikt ledde till ett ökat antal jobb.
De andra nordiska länderna står bättre rustade att hantera en omställning med bland annat en högre grad av livslångt lärande och vidareutbildning, enligt OECD.
Svårare för andra länder
Sverige hör till de OECD-länder som i minst grad beräknas bli drabbade av jobbförluster när uppgifter automatiseras. Risken är betydligt större i länder som Slovakien där vart tredje arbete löper hög risk försvinna när maskiner ta över.
– I länder som inte har lika bra omställningssystem kan jag förstå att mina fackliga kollegor blir mycket mer bekymrade över en sådan utveckling, säger Samuel Engblom.
Lågutbildade, låginkomsttagare och unga i farozonen
Enligt OECD-rapporten är risken för att jobb ska automatiseras bort störst bland dem som är lågutbildade, har lägst löner och unga. Det är dessa grupper som i större utsträckning finns representerade i riskyrken. Till dessa riskyrken räknas bland annat restaurangbiträden, städare, postutdelare och gruvarbetare. Säkrare jobb är enligt OECD exempelvis lärare, socialarbetare, chefer och läkare.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Curabitur blandit justo purus, mattis aliquet sem tempus nec. Proin fringilla quam erat, a dapibus nulla porta vitae. Pellentesque semper vehicula bibendum. Curabitur venenatis velit sed felis varius mattis eu id dui. Quisque sed sodales sapien. Maecenas pharetra id libero id facilisis. Morbi id mi facilisis, gravida nibh sed, fermentum nisi. In hac habitasse platea dictumst. Aliquam eleifend dapibus ipsum. Duis vitae sodales tortor. Suspendisse luctus, dui eu pretium condimentum, diam ipsum venenatis sapien, tristique vulputate ligula lorem a nulla. Nunc placerat, urna in ultrices gravida, dolor ex dignissim odio, a porttitor massa felis et orci. Quisque placerat ornare mauris at fringilla.
Curabitur eu massa mattis, finibus dolor at, varius erat. Proin quis sapien vitae urna facilisis tincidunt ut id elit. Praesent finibus nisi non mi congue molestie. Integer sagittis dui vitae porta scelerisque. Pellentesque massa orci, tristique at malesuada id, vulputate vel neque. Suspendisse potenti. Nullam ac efficitur eros, sed malesuada velit. In rhoncus mi posuere interdum gravida. Duis rhoncus augue condimentum dignissim eleifend. Duis commodo in odio non tempus. Donec volutpat porta dolor, eu convallis purus egestas ultrices.
Suspendisse at risus eget nisi euismod rhoncus. Aliquam non vestibulum felis. Nam congue dolor quis ante consectetur congue. Nulla fermentum sodales massa at dapibus. Sed a felis quis eros tincidunt fermentum. Class aptent taciti sociosqu ad litora torquent per conubia nostra, per inceptos himenaeos. Suspendisse eu magna at orci lacinia ultricies vitae sit amet nibh. Maecenas bibendum elit a venenatis ornare. Aliquam et congue augue. Morbi quam tortor, aliquam vel vestibulum eget, varius tincidunt nunc.