Studie: Kostsam svensk integration ger mer jobb
BRYSSEL 27 april 2018 | Dubbelt så många som i TysklandSverige har fler flyktingar att integrera i samhället och lägger också mycket mer pengar på integration än andra EU-länder med många flyktingar. Investeringarna har dock inte gett önskat resultat enligt en studie från Europaparlamentet.
112 000 flyktingar i arbetsför ålder behöver integreras i det svenska samhället. Den siffran uppskattas i en studie som EU-parlamentets sysselsättningsutskott beställt och som diskuterades av ledamöterna tidigare i veckan.
Det motsvarar 2,2 procent av den totala svenska arbetskraften. Det är en betydligt större andel jämfört med Tyskland och Österrike som också tog emot många asylsökande under flyktingkrisen 2015 och som omfattas av studien.
I Tyskland är det 500 000 flyktingar som ska integreras och i Österrike 65 000 vilket motsvarar ungefär en procent av ländernas arbetande befolkning.
Fler flyktingar får dock jobb i Sverige jämfört med Tyskland och Österrike. Efter fem år i landet har strax över 50 procent fått jobb i Sverige. I Tyskland är siffran något lägre medan Österrike har större svårigheter att få ut flyktingar på arbetsmarknaden. Det förklaras i studien med restriktiva åtgärder som den österrikiska regeringen infört. Asylsökande i landet får bara ta säsongsjobb och enbart poster som inte kan fyllas av österrikare eller medborgare från andra EU-länder.
Tillfälliga uppehållstillstånd - hinder
Ett hinder som finns i alla länder är tillfälliga uppehållstillstånd som har blivit vanligare. De uppmuntrar inte asylsökande att lära sig språket och ta sig ut på arbetsmarknaden enligt studien.
Där sticker dock Tyskland ut i jämförelse med Sverige och Österrike. I Tyskland får asylsökande som bedöms ha god chans att få stanna integrationskurser redan innan de har fått sin asylansökan avgjord. I Sverige tar det mycket längre tid eftersom flyktingar först måste placeras ut i kommuner vilket tar tid då det råder brist på boende.
Sverige satsar mer pengar
Ekonomiska satsningar för mottagande och integrering av flyktingar, främst språkkurser och arbetsmarknadsåtgärder, har ökat i alla tre länderna. Sverige spenderar dock överlägset mest även om det i studien konstateras att det inte alltid gett önskat resultat. Klyftan i sysselsättningsgraden mellan inhemsk och utrikesfödd befolkning i Sverige ökade under 1990-talet och har inte minskat betydligt sedan dess.
År 2015 lade Sverige motsvarande 1,35 procent av BNP på mottagande och integrationsåtgärder. Tyskland spenderade 0,5 procent av BNP och Österrike 0,37 procent.
I studien noteras också att inget av länderna har tagit emot någon större mängd EU-medel trots att det finns specifika EU-fonder för integration av flyktingar. Anledning sägs vara byråkratiska ansökningsprocesser.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Curabitur blandit justo purus, mattis aliquet sem tempus nec. Proin fringilla quam erat, a dapibus nulla porta vitae. Pellentesque semper vehicula bibendum. Curabitur venenatis velit sed felis varius mattis eu id dui. Quisque sed sodales sapien. Maecenas pharetra id libero id facilisis. Morbi id mi facilisis, gravida nibh sed, fermentum nisi. In hac habitasse platea dictumst. Aliquam eleifend dapibus ipsum. Duis vitae sodales tortor. Suspendisse luctus, dui eu pretium condimentum, diam ipsum venenatis sapien, tristique vulputate ligula lorem a nulla. Nunc placerat, urna in ultrices gravida, dolor ex dignissim odio, a porttitor massa felis et orci. Quisque placerat ornare mauris at fringilla.
Curabitur eu massa mattis, finibus dolor at, varius erat. Proin quis sapien vitae urna facilisis tincidunt ut id elit. Praesent finibus nisi non mi congue molestie. Integer sagittis dui vitae porta scelerisque. Pellentesque massa orci, tristique at malesuada id, vulputate vel neque. Suspendisse potenti. Nullam ac efficitur eros, sed malesuada velit. In rhoncus mi posuere interdum gravida. Duis rhoncus augue condimentum dignissim eleifend. Duis commodo in odio non tempus. Donec volutpat porta dolor, eu convallis purus egestas ultrices.
Suspendisse at risus eget nisi euismod rhoncus. Aliquam non vestibulum felis. Nam congue dolor quis ante consectetur congue. Nulla fermentum sodales massa at dapibus. Sed a felis quis eros tincidunt fermentum. Class aptent taciti sociosqu ad litora torquent per conubia nostra, per inceptos himenaeos. Suspendisse eu magna at orci lacinia ultricies vitae sit amet nibh. Maecenas bibendum elit a venenatis ornare. Aliquam et congue augue. Morbi quam tortor, aliquam vel vestibulum eget, varius tincidunt nunc.