Sveriges avgift kan öka i ny EU-budget

– På onsdag kommer vi föreslå en ny, modern, rättvis och pragmatisk budget, sade talespersonen Margaritis Schinas på EU-kommissionens dagliga presskonferens på måndagen.

Men även om kommissionen omgärdar flerårsbudgeten, som ska sätta de finansiella ramarna för EU mellan 2021-2027 och uppgå till över 10 biljoner kronor, med idel positiva omdömen väntas den innehålla inslag som är känsliga för många medlemsländer.

Snålt Sverige kan få betala mer

För Sverige ligger fokus på att hålla nere den svenska avgiften och att EU:s budget som helhet inte ska bli större än idag. Svenska medborgare betalar redan högst nettoavgift per person till unionens gemensamma kassa och finansminister Magdalena Andersson har sagt att Sverige ska vara snålast i EU-kretsen. Kommissionen väntas dock inte gå Sverige till mötes.

Den ansvariga budgetkommissionären Günther Oettinger har pratat om ökade anslag från medlemsländerna på ungefär 150 miljarder kronor per år. Anledningen är att Storbritannien lämnar efter sig ett stort budgethål i och med brexit samtidigt som EU fått nya ansvarsområden som gränsbevakning, migration och säkerhet vilket ökar kostnaderna. Den ekvationen kan inte lösas enbart med nedskärningar menar kommissionen.

Oettinger har också flaggat för att ta bort Sveriges och andra länders rabatter på avgiften eftersom de alla är kopplade till Storbritanniens rabatt som försvinner i samband med landets utträde. För Sverige handlar det om betydande summor – förra året uppgick rabatten till över sex miljarder kronor.

Tunga Tyskland och Frankrike som betalar mest till EU:s budget har båda sagt sig acceptera höjd avgift. På Sveriges budgetrestriktiva sida står tre rika mindre länder med tongivande anti-EU-partier i parlamenten: Danmark, Österrike och Nederländerna.

På en punkt väntas dock kommissionen göra Sverige till lags: stöd ur EU:s budget ska stoppas för länder som inte följer de gemensamma reglerna.

Oacceptabelt säger Polen

Frågan om det som på EU-språk kallas konditionalitet, det vill säga villkorat EU-stöd, har diskuterats flitigt de senaste månaderna. Enligt Financial Times kommer kommissionen också föreslå att länder som inte följer EU:s rättsstatsprinciper ska kunna få indraget stöd. Tanken är dock att det inte ska drabba de faktiska slutmottagarna. Medlemsländerna skulle fortfarande betala ut pengarna men få ta dem ur egen nationell kassa.

Åtgärden skulle främst vara riktat mot Polen och Ungern, två länder som tar emot relativt mycket EU-stöd men som fått kritik gällande avvikelser från europeiska värderingar om exempelvis självständiga domstolar.  

Förra veckan höjde Polens vice EU-minister Konrad Szymański tonläget när han sa att landet inte kommer acceptera att EU-stöd blir ”ett politiskt verktyg för att pressa medlemsländerna”.

Stöd flyttas från öst till syd

En annan nyhet i kommande flerårsbudget som diskuteras och som oroar östländerna är faktorerna som avgör vem som får stöd och inte. Idag är BNP per capita den avgörande faktorn vilket betyder att fattigare medlemsländer i det forna östblocket får mer stöd än de rikare västländerna.

I den framtida budgeten pratas det enligt EU Observer om att lägga in andra variabler som ungdomsarbetslöshet och mängden flyktingar som landet tagit emot. I praktiken kan det resultera i minskat stöd för östländerna och ökade bidrag till medlemsländerna i Sydeuropa.  

Svåra förhandlingar ska påskyndas

Efter att kommissionen lagt fram sitt förslag vid lunchtid på onsdag ska medlemsländerna börja förhandla i det som beskrivits som de svåraste budgetförhandlingarna någonsin inom EU.

Trots det kommer kommissionen uppmana länderna att skynda på förhandlingarna och enas redan innan EU-valet i maj nästa år. Men många medlemsländerna tvivlar på att det är möjligt.