Debatt: Debatt: Sverige bör blockera kommissionens EU-budget

EU-kommissionens förslag på en ny långtidsbudget är den första budgeten sedan brexit och borde därför präglas av krisinsikt och omprioriteringar. Men istället för att matcha minskade intäkter – då britterna lämnar – med nedskärningar vill kommissionen ge EU beskattningsrätt samtidigt som de ökar budgeten och länder som Sverige får då stå för notan. En sådan lika kraftig som omotiverad höjning av Sveriges medlemsavgift är helt oacceptabel och beskattningsrätt är en röd linje.

Det är regeringens plikt gentemot svenska skattebetalare att göra allt i sin makt för att få kommissionen att tänka om – och i yttersta fall lägga sitt veto till förslaget.

Från dagens 40 miljarder ska Sveriges medlemsavgift öka till 55 miljarder kronor, en ökning på 15 miljarder kronor eller motsvarande 37,5 procent. Det skulle innebära en ökning i Sveriges statsbudget på 1,5 procent årligen.

Bidragskarusellen i Bryssel
Bland utgiftsökningarna märks opportunistiska satsningar som interrailkort till ungdomar för 7,4 miljarder kronor, vilket bara det är hälften av Sveriges avgiftsökning. Och tyvärr allt för få nedskärningar inom i bidragsdelen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) eller EU:s regionstöd. Samtliga länder måste vara på det klara med att de tjänar på att vara med i EU för att man får tillgång till en gemensam stor marknad - inte för att man får vara med och slåss i bidragskarusellen i Bryssel.

I långtidsbudgeten märks även ökade satsningar på säkerhet och på en gemensam gränskontroll - något som är fundamentalt för en hållbar migrationspolitik och om Schengen ska kunna räddas. Men dessa utgör en väldigt liten del av EU:s totala utgifter.

Tondöv om EU-skatter
Kommissionen framstår närmast som tondöv till den kritik, som delvis ledde fram till brexit, om att för mycket makt centraliseras till Bryssel när den föreslår beskattningsrätt på unionsnivå. Avsaknaden av demokratisk och institutionell kontroll av de medel som unionen fritt disponerar över, utan medlemsländernas rätt till veto, är en farlig väg framåt och lär driva fler länder ur EU.

Sveriges engagemang i EU har under den senaste mandatperioden nedprioriteras av Utrikesdepartementet och Margot Wallström till förmån för utrikespolitiska prestigeprojekt i FN. De mesta av fokus och resurser har lagts på att säkra en plats i FN:s säkerhetsråd, med oklar fördel för Sverige, samtidigt som engagemanget för det europeiska projektet har fallit bort.

Under den förra borgerliga regeringen lyckades Sverige tillsammans med stöd från Danmark, Tyskland, Holland och Storbritannien faktiskt se till att krympa EU:s budget. Detta går att göra igen, men det krävs engagemang från regeringen.

En röd linje 
Beskattningsrätt till EU är en röd linje, som om den korsas kommer provocera fram ännu starkare och mer utbredd EU-skepsis. Lägg därtill generellt ökade utgifter, när EU egentligen är i stort behov att omprioritera och fokusera på rätt saker. Att säkerställa fri rörlighet för människor, arbete, kapital, varor och tjänster.

Lyckligtvis krävs det att samtliga länder antingen stödjer eller accepterar budgeten. Sveriges regering kan med andra ord tillsammans med andra frihandelsvänliga länder blockera kommissionens budget. Vilket de också bör göra.

Hugo Selling
Ordförande Fria Moderata Studentförbundet

Gustaf Reinfeldt
Internationell sekreterare Fria Moderata Studentförbundet