Debatt: Debatt: Sverige bör ge mer till EU:s budget
Carl-Vincent Reimers och Caroline Rhawi 22 maj 2018Det är svårt att se på vilket sätt Fria moderata studentförbundets EU-politik skulle skilja sig från Socialdemokraternas, som i praktiken ger uttryck för samma visionsfattiga budgetfundamentalism. Bilden av EU:s långtidsbudget bygger på en rad grova felaktigheter. Det skriver Carl-Vincent Reimers och Caroline Rhawi, Liberala ungdomsförbundet i en replik till Hugo Selling och Gustaf Reinfeldt.
I en debattartikel (Europaportalen 180514) riktar Fria moderata studentförbundet skarp kritik mot EU-kommissionens förslag till höjd långtidsbudget, och kallar en höjning av Sveriges andel ”oacceptabel”. Till skillnad från skribenterna menar vi att höjningen av avgiften är fullt befogad för att möta Europas utmaningar.
Till att börja med skriver Hugo Selling och Gustaf Reinfeldt felaktigt att EU-kommissionen inte skulle föreslå några nedskärningar i den kommande långtidsbudgeten. Budgetkommissionär Günther Oettinger meddelade redan i januari i år att gapet på 12-15 miljarder euro som Storbritannien lämnar efter sig skulle täckas till hälften med nedskärningar inom befintliga program, och till hälften med ökade medlemsavgifter från befintliga medlemmar.
Utmaningar kräver satsningar
Man kan också fråga sig varför Fria moderata studentförbundet sätter kostnadsminskning av EU:s budget som ett överordnat mål, när EU står inför uppenbara och krävande utmaningar. Samtidigt som Storbritannien lämnar efter sig ett budgethål kräver en efterlängtad europeisk migrations- och gränspolitik nya resurser. Vill vi kunna upprätthålla en av unionens mest basala funktioner - rörelsefrihet och vår gemensamma yttre gräns - är det därför uppenbart att tillskott i resurser behövs.
Bilden av EU:s långtidsbudget bygger också på en rad grova felaktigheter. Till skillnad från vad som anförs i debatten har inte EU.s budget ökat, utan minskat, som andel av bruttonationalinkomsten: från 1,25 procent av BNI på 1990-talet till 1,03 procent 2014. Som en jämförelse ligger den amerikanska federala budgeten på strax under 38 procent av BNP, en fingervisning om hur stor EU:s budget i själva verket är.
Vi delar naturligtvis skribenternas intention att EU:s budget bör bygga på hög effektivitet och stark budgetdisciplin. Därmed välkomnar vi också EU-kommissionens föreslagna sänkning av jordbruksstödet med 5 procent, även om vi gärna hade sett att det skulle ha sänkts betydligt mer.
Det är ingen nyhet att brexit ställer nya oförutsedda utmaningar på vår gemensamma union. Tillsammans med den överhängande migrationskrisen behöver alla länder göra vissa uppoffringar. Att i ett sådant läge stirra sig blind på att försöka minimera det svenska bidraget är i grunden oansvarigt om man vill att Sverige ska vara med och påverka det framtida Europa.
EU-visionerna går i sär
Fria moderata studentförbundet verkar därmed inte vara särskilt intresserat av vad man sedan får för pengarna på EU-nivå, eller vilka utmaningar Europa står inför, så länge den svenska avgiften hålls till ett minimum. Här går den liberala och den moderata visionen om EU tydligt i sär. Det är tråkigt att bevittna hur Carl Bildts gamla studentförbund - den man som en gång förde Sverige in i den europeiska värmen - i dag ägnar sig åt en sådan insulär politik.
Kritiken mot Wallströms EU-politik som skribenterna ger utryck för är naturligtvis helt befogad. Under denna regering har en maktlös plats i FN:s säkerhetsråd varit viktigare än vår europeiska framtid.
Det är dock svårt att se på vilket sätt Fria moderata studentförbundets EU-politik skulle skilja sig från Socialdemokraternas, som i praktiken ger uttryck för samma visionsfattiga budgetfundamentalism.
Liberala ungdomsförbundet vill se ett aktivt svenskt deltagande för att avgöra den Europeiska unionens framtida riktning. Vi står hellre axel-mot-axel med Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands Angela Merkel, än Theresa May. Det innebär att det är helt rimligt att den svenska avgiftsrabatten tas bort, eftersom detta i grunden var en anpassning till ett annat brittiskt undantag som i och med brexit inte längre existerar.
Carl-Vincent Reimers, ledamot Internationella utskottet, Liberala ungdomsförbundet
Caroline Rhawi, ledamot Internationella utskottet, Liberala ungdomsförbundet
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Curabitur blandit justo purus, mattis aliquet sem tempus nec. Proin fringilla quam erat, a dapibus nulla porta vitae. Pellentesque semper vehicula bibendum. Curabitur venenatis velit sed felis varius mattis eu id dui. Quisque sed sodales sapien. Maecenas pharetra id libero id facilisis. Morbi id mi facilisis, gravida nibh sed, fermentum nisi. In hac habitasse platea dictumst. Aliquam eleifend dapibus ipsum. Duis vitae sodales tortor. Suspendisse luctus, dui eu pretium condimentum, diam ipsum venenatis sapien, tristique vulputate ligula lorem a nulla. Nunc placerat, urna in ultrices gravida, dolor ex dignissim odio, a porttitor massa felis et orci. Quisque placerat ornare mauris at fringilla.
Curabitur eu massa mattis, finibus dolor at, varius erat. Proin quis sapien vitae urna facilisis tincidunt ut id elit. Praesent finibus nisi non mi congue molestie. Integer sagittis dui vitae porta scelerisque. Pellentesque massa orci, tristique at malesuada id, vulputate vel neque. Suspendisse potenti. Nullam ac efficitur eros, sed malesuada velit. In rhoncus mi posuere interdum gravida. Duis rhoncus augue condimentum dignissim eleifend. Duis commodo in odio non tempus. Donec volutpat porta dolor, eu convallis purus egestas ultrices.
Suspendisse at risus eget nisi euismod rhoncus. Aliquam non vestibulum felis. Nam congue dolor quis ante consectetur congue. Nulla fermentum sodales massa at dapibus. Sed a felis quis eros tincidunt fermentum. Class aptent taciti sociosqu ad litora torquent per conubia nostra, per inceptos himenaeos. Suspendisse eu magna at orci lacinia ultricies vitae sit amet nibh. Maecenas bibendum elit a venenatis ornare. Aliquam et congue augue. Morbi quam tortor, aliquam vel vestibulum eget, varius tincidunt nunc.