Federley: Olyckligt med huggsexa om EU-avgiften

En av de hetaste EU-diskussionerna just nu gäller EU-kommissionens förslag till långtidsbudget.

Enligt Europaparlamentarikern Fredrick Federley (C) pågår nu ”en huggsexa” bland de svenska partierna kring vem som vill betala minst till EU framöver, vilket han ser som ”olyckligt”.

Debatten drog igång efter att finansdepartementet i början av maj beräknat att den svenska avgiften till EU kan höjas med 40 procent eller 15 miljarder per år för perioden 2021-2027.

Stärk EU-arbetet

Tvärtom behöver det gemensamma EU-arbetet stärkas, anser han.

– Oavsett om alla är ute och slåss nu, så kommer vi inte att betala mindre till EU framöver. Det finns inte på kartan, sade han vid ett seminarium på Europahuset i Stockholm på fredagen.

Exempelvis vill kommissionen kraftigt öka anslaget till migration och gränsskydd. Och, enligt Federley, har EU-nämnden redan gett regeringen mandat att ställa sig bakom EU:s gemensamma migrationspolitik.

– Men migrationskrisen hade inte varit enklare att hantera för Sverige som enskilt land om vi stått utanför EU, sade han i dag, med adress till anti-EU-anhängare.

Han noterade också att EU-medel inte bara går till flyktingmottagande, utan också till att stoppa och förhindra kriminella grupper från att smuggla vapen, droger och kvinnor över gränserna, exempelvis i Östeuropa och på Balkan, vilket ökat stabiliteten.

Andra viktiga områden som får större anslag i nya budgeten är antiterrorverksamhet och det fördjupade försvarssamarbetet, vilket Federley också är positiv till. När det gäller satsningen på 100 miljarder extra kronor under perioden för att stärka Europas försvar sade han bland annat:

– Jag tror att det är klokt och bra och kan gynna svensk och europeisk försvarsförmåga, det blir mer pang för pengarna.

Styr upp EU-budgeten

Men Fredrick Federley anser också att delar av budgetförslaget kan reformeras och att omfördelningar bör ske.

Exempelvis bör artonåringar inte få gratis tågluffarkort – och den föreslagna bantningen av medlen till strukturfonderna kan bli tuffare.

Stora bidragstagare, länder som nått hög tillväxt, måste få avtrappade bidrag. Systemet måste ” stramas upp”,  enligt Federley.

Ifråga om klimatarbetet vill Fredrick Federley jobba för att pengarna från systemet med utsläppsrätter ska läggas i en gemensam klimatfond, i ställer för som i dag gå direkt i medlemsländernas plånböcker.

Han tycker också att det är rätt av kommissionen att föreslå villkorade bidrag, exempelvis jordbruksstöd, till medlemsländer som inte följer de demokratiska principerna i EU:s grundläggande fördrag.

Att EU-budgeten är gigantisk är en myt, menade han.

– Den uppgår till en procent av 28 länders samlade budgetar, sade Fredrick Federley.