Debatt: Debatt: EU-projektet riskerar att haverera

För några veckor sedan presenterade Eurobarometern siffror som visar att svenskar är mer EU-positiva idag än vad man någonsin varit, en siffra som gäller även generellt i EU. Samtidigt är mycket få helt emot ett EU-medlemskap, och en majoritet av den svenska befolkningen är positiv till att mer politik överförs till Bryssel: framförallt i säkerhets-, försvars-, migrations- och terrorrelaterade frågor. 

Man ställer alltså högre krav på att EU ska leverera inom fler områden, områden som dessutom är oerhört viktiga nationellt i många länder. Detta är oerhört positiva nyheter, som skulle kunna ligga till grund för fördjupat samarbete. Det svenska folket, liksom en majoritet av EU:s befolkning, är inte nöjda med status quo utan vill se mer av EU inom en rad frågor.

En politisk krissituation

Men istället har rådet kört fast. Tyskland och Frankrike har svårt att enas kring reformer av eurozonen, och den populistiska regeringen i Italien sänder skräckvågor genom hela unionen. Oförmågan att enas kring en migrationsuppgörelse, den viktigaste politiska frågan i många länder, visar på en politisk krissituation. Trots att det folkvalda EU-parlamentet med god majoritet har enats kring ett förslag har rådet oerhört svårt att landa i en kompromiss som får några konkreta effekter. 

I en situation där EU:s medborgare ställer högre krav men EU inte levererar, finns det en stor risk att det ökade EU-stödet snabbt kan försvinna. Det mardrömsscenariot förstärks av att förtroendet för EU:s institutioner har minskat. Under den senaste tioårsperioden har bland annat förtroendet för Europaparlamentet på EU-nivå sjunkit från toppnoteringarna på över 60 procent till 45 procent 2017.

Opinionen kan svänga snabbt

Ökade krav på leverans, ett råd som har kört fast och minskat förtroende för EU:s institutioner borgar för en potentiellt mycket farlig situation. Bristande förtroende för EU:s institutioner kan leda till att populism och små förändringar i debattens tonläge snabbt får den ökande populariteten på fall, att fler länder lämnar eller att EU-projektet i värsta fall havererar. 

Alla vi som värnar om EU har ett stort ansvar att fundera över hur vi kan stärka dess demokratiska förankring och på sikt öka förtroendet. Rent krasst är det bättre med bristande popularitet än bristande förtroende, eftersom väljare som inte ser beslut som legitima ogärna följer eller accepterar dem. Hur snabbt popularitet kan sjunka visas inte minst av att svenskt stöd för euron sjönk med trettio procentenheter mellan november 2009 och 2011. Popularitetssiffror kan skifta snabbt.

Avskräckande exempel

Vi måste se opinionsutvecklingen i Storbritannien som ett avskräckande exempel på hur populism, lågt förtroende och förändrat tonläge kan få förödande konsekvenser, liksom att det som brukar kallas för EU:s demokratiska underskott sannolikt är en stor del av anledningen. Stora, viktiga beslut fattas i ett icke-valt råd som vanliga medborgare inte har någon möjlighet att påverka annat än indirekt. 

Samtidigt har Sverige rekordfå reportrar på plats i Bryssel, och många svenskar ser Bryssel och EU som synonymer, vilket innebär att man har missat att Kiruna är lika mycket EU som Belgiens huvudstad. Okunskap och bristande förtroende är en dålig kombination.

Farligt med status quo

Jag tror att ett närmare europeiskt samarbete är mycket viktigt både för att öka förtroendet för institutionerna och för att effektivare lösa gemensamma problem, som bland annat migrationsfrågan. Men en framtid som bygger på status quo, det vill säga att inget bör förändras, bygger på såväl bristande insikt som analys och är potentiellt farligt för hela unionens framtid.

Eric Luth

Ledamot av Centerpartiets distriktsstyrelse i Jönköpings län 
Ledamot av Centerpartiets nationella valberedning