Oklar framtid för svensk EU-satsning

I december 2016 skakade EU-minister Ann Linde (S) hand med bland andra arbetsmarknadens parter, och lovade öka deras och civila aktörers delaktighet i EU-beslut.  

Det var det första steget i det så kallade EU-handslaget, en större demokratisatsning för att höja medborgarnas, företagens och myndigheternas EU-kunskaper och möjlighet att nå insyn och inflytande i EU-frågor.

Initiativet kom efter att en statlig utredning, tillsatt av den tidigare regeringen, samma år mer eller mindre sågat det svenska EU-arbetet som otillräckligt och innehållslöst.

Nu har sammanlagt 77 aktörer skakat hand med ministern och avgett löften om olika åtaganden.

En stor majoritet – ett 50-tal av dem – är kommuner, landsting, regioner, kommunalförbund och länsstyrelser, vars företrädare skakat hand med Linde vid olika tillfällen under 2017 och 2018. Sista gången var  i mars 2018.

Karin Flordal, EU-samordnare på Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppger att de flesta av SKL:s medlemsorganisationer; kommuner, landsting och regioner,  har förankrat åtgärderna i form av politiska beslut i nämnder och styrelser.

– Många av våra medlemmar har redan börjat arbetet eller står i begrepp att dra igång aktiviteter som ska öka delaktigheten i Sveriges EU-arbete, säger hon.

Samtidigt vet SKL inte vilka avsikter nästa svenska regering har, och det, menar hon, skapar osäkerhet kring satsningen.

– Arbetet riskerar tappa fart om man inte har en regeringen och en minister som agerar lokomotiv, säger Karin Flordal.  

Över förväntan

Varken Socialdemokraterna eller Moderaterna kan idag ge helt klara besked i frågan. Men EU-minister Ann Linde säger till Europaportalen att hon hoppas att en kommande S-ledd regering går vidare med satsningen.

– Den har ju gått över all förväntan, och det finns en politisk vilja. Vi har gjort en grundlig utvärdering och det finns anledning att tro att man [aktörerna] tänker långsiktigt, säger hon.

Karin Enström, Moderaternas gruppledare i EU-nämnden, håller med Ann Linde om behovet av att öka delaktigheten i EU-frågor. Kommer då en M-ledd regering efter valet att driva EU-handslaget vidare om man vinner valet i september?

– Kunskapen om EU är allmänt sett för låg. Vi behöver ha en ambitionsökning, inte minst vad gäller myndigheter och svenskt näringsliv. Men exakt hur en åtgärd kan utformas får vi återkomma till. Vi måste först se på vad resultatet hittills blivit och utvärdera satsningen, säger Karin Enström.

Olika planer och ambitionsnivåer

Europaportalen har sammanställt de åtaganden som ett 30-tal aktörer lovat att vidta.

Många av dem planerar att utbilda sina förtroendevalda och anställda i EU-kunskap, verka för att öka graden av EU-finansiering lokalt och att stärka samarbetet i regionerna för att påverka EU-beslut.

Andra lovar att oftare än i dag ta upp EU-relaterade frågor i nämnder och styrelser och att försöka locka fler medborgare att rösta i valet till Europaparlamentet i maj nästa år.

Samtidigt verkar ambitionen i en del fall vara att arbeta vidare på redan existerande spår.

Det går också att konstatera att en majoritet av landets 290 kommuner inte deltar i EU-handslaget. I stället låter de sig representeras via ett kommunalförbund eller en region.

–Jag vet att många kommuner velat vara med men inte hunnit av olika skäl och vi har ju också varit styrda av Ann Lindes kalander, det har varit svårt att passa ihop mötestiderna, säger Karin Flordal.