Svenska bönder förlorar EU-stöd

EU-kommissionen föreslog på fredagen att unionens jordbruksstöd för åren 2021-2027 ska minskas med fem procent till 365 miljarder euro, motsvarande 3,8 biljoner kronor. Den svenska regeringen och en riksdagsmajoritet har länge krävt att jordbruksstödet, som tar en stor del av budgeten, ska minskas. När kommissionen går på den linjen kommer det att slå särskilt hårt mot Sverige. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund LRF kan Sveriges stöd minska mellan 10-15 procent.

Anledningen är att de största nedskärningarna ska ske inom landsbygdsprogrammet där Sverige och några andra länder har haft stora program.

– Det slår dubbelt hårt mot oss. Landsbygdsprogrammen är det som det sparas mest i, då blir det allra mest i Sverige, Finland och Österrike, säger chefen på LRF:s Brysselkontor, Ingrid Rydberg, till Europaportalen.

Just Sverige och Österrike hör också till länderna som hårdast driver linjen att man inte ska betala mer än idag till EU:s framtida budget.

2 000 svenska gårdar kan drabbas av stödtak

Samtidigt föreslår kommissionen ett tak för stödet som går direkt till lantbrukare vilket kallas gårdsstöd. Medlemsländerna ska själva få sätta taket men det ska ligga på mellan 60 000 – 100 000 euro, motsvarande ungefär 600 000  - 1 000 000 kronor.

Enligt Jordbruksverket var det förra året 574 stycken gårdar som fick mer än en miljon kronor i jordbruksstöd medan 1 902 stycken fick mer än 600 000 kr.

Det är en visserligen en relativt liten andel av totalen då närmare 60 000 svenska lantbrukare fick jordbruksstöd men enligt Ingrid Rydberg på LRF är de här större gårdarna viktiga.

– Det är dumt att de straffas. De har varit tvungna att slå ihop sig för att överleva och de står för en stor del av livsmedelsproduktionen och de bidrar till sysselsättningen, säger hon.  

Nya prioriteringar

EU-kommissionen motiverar förslaget med att man vill rikta jordbruksstöden mot mindre lantbrukare i Europa som utgör majoriteten av unionens jordbruksföretag.

Samtidigt vill kommissionen fokusera mer på miljö och klimatåtgärder i jordbrukspolitiken och dessa faktorer ska väga tyngre vid den framtida fördelningen. Totalt ska 40 procent av jordbruksstödet ska bidra till klimatåtgärder  - en fördubbling mot dagens nivå. Miljörörelsen menar dock att det inte är tillräckligt.

En annan förändring är att medlemsländerna får större makt över jordbrukspolitiken.

– Förslaget flyttar besluten till medlemsländerna, sade jordbrukskommissionären Phil Hogan på fredagens presskonferens.

Varje EU-land ska ta fram strategiska planer där de anger hur de ska nå EU:s uppsatta mål (se faktaruta till vänster). Planerna ska granskas och godkännas av kommissionen. De länder som når målen kan få bonus i slutet av budgetperioden år 2027 medan de som inte når målen kan bestraffas genom indraget stöd.

Kritik från jordbrukarländer

Redan innan förslaget presenterades kom kritik från flera EU-länder med stor jordbrukssektor. Frankrikes jordbruksminister beskrev nedskärningarna som ”ett drastiskt och hårt slag”. Frankrike också gått samman med Finland, Grekland, Spanien och Portugal i ett försök att stoppa de föreslagna nedskärningarna i EU:s jordbruksstöd enligt irländska Independent.