Svenskar delar en stor andel falska valnyheter
STOCKHOLM 7 september 2018Svenskar delar en betydligt större andel falska eller vilseledande nyheter om valet på Twitter än vad som gjorts inför andra europeiska val. Det visar en ny studie från forskare vid Oxford universitet.
Sverige ligger strax efter USA när det gäller att dela falska, missvisande eller vilseledande nyheter på Twitter inför ett val.
Andelen tweets med skräpnyheter som delas i Sverige är också större än i andra studerade europeiska val.
Det visar en studie från Oxford universitet som undersökte valpåverkan och nära 275 000 tweets kopplade till valet 2018 under perioden från den 8 och fram till den 17 augusti.
– En av tre nyhetsartiklar som spreds och hade hashtaggar kopplade till det svenska valet typ #val2018 eller #valet2018 var en skräpnyhet, säger Freja Hedman, dataanalytiker och forskarassistent vid universitet i Oxford.
”Junk news” eller skräpnyheter utgjordes av artiklar som hade innehålll som kategoriserades som falskt, missvisande eller vilseledande av de standardiserade databeräkningsmetoder som forskarna använder.
Ligger högt
Inför val i Tyskland var en av fyra delade nyheter på Twitter skräpnyheter, inför val i Storbritannien en av fem och inför det franska presidentvalet en av sju.
– Sverige ligger väldigt högt i jämförelse med andra europeiska demokratier, och nästan lika med USA, konstaterar Freja Hedman.
Forskningsrapporten visar också att åtta av tio delade skräpnyheter spreds via servrar i Sverige, och att endast 0,2 procent från ryska källor.
– Det visar att många falska nyheter kan komma från svenska källor, och inte som många kanske trott via stora ryska underrättelseoperationer, säger hon.
Tre sajter stod för mer än 86 procent av delningen av allt skräpinnehåll, konstaterar forskarna.
Dessa var Samhällsnytt, tidigare Avpixlat, Nyheter Idag och Fria tider.
Innehållet i artiklarna som betecknades som skräpnyheterna handlade också ofta om invandring, islamofobi eller främlingsfientlighet, och hade en tendens mot extremhögern snarare än åt andra politiska håll, enligt Freja Hedman.
Mer fakta
Ämnen i artikeln
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Curabitur blandit justo purus, mattis aliquet sem tempus nec. Proin fringilla quam erat, a dapibus nulla porta vitae. Pellentesque semper vehicula bibendum. Curabitur venenatis velit sed felis varius mattis eu id dui. Quisque sed sodales sapien. Maecenas pharetra id libero id facilisis. Morbi id mi facilisis, gravida nibh sed, fermentum nisi. In hac habitasse platea dictumst. Aliquam eleifend dapibus ipsum. Duis vitae sodales tortor. Suspendisse luctus, dui eu pretium condimentum, diam ipsum venenatis sapien, tristique vulputate ligula lorem a nulla. Nunc placerat, urna in ultrices gravida, dolor ex dignissim odio, a porttitor massa felis et orci. Quisque placerat ornare mauris at fringilla.
Curabitur eu massa mattis, finibus dolor at, varius erat. Proin quis sapien vitae urna facilisis tincidunt ut id elit. Praesent finibus nisi non mi congue molestie. Integer sagittis dui vitae porta scelerisque. Pellentesque massa orci, tristique at malesuada id, vulputate vel neque. Suspendisse potenti. Nullam ac efficitur eros, sed malesuada velit. In rhoncus mi posuere interdum gravida. Duis rhoncus augue condimentum dignissim eleifend. Duis commodo in odio non tempus. Donec volutpat porta dolor, eu convallis purus egestas ultrices.
Suspendisse at risus eget nisi euismod rhoncus. Aliquam non vestibulum felis. Nam congue dolor quis ante consectetur congue. Nulla fermentum sodales massa at dapibus. Sed a felis quis eros tincidunt fermentum. Class aptent taciti sociosqu ad litora torquent per conubia nostra, per inceptos himenaeos. Suspendisse eu magna at orci lacinia ultricies vitae sit amet nibh. Maecenas bibendum elit a venenatis ornare. Aliquam et congue augue. Morbi quam tortor, aliquam vel vestibulum eget, varius tincidunt nunc.
