Debatt: Debatt: Ukraina blöder - EU måste agera mot Ryssland

Nyligen sköt rysk militär på ukrainska fartyg som försökte passera Kertjsundet mellan Ukraina och Ryssland. Kertjsundet utgör enda inloppet till Azovska sjön och centrala hamnar i Ukraina. 2003 upprättades ett avtal som ger såväl ukrainska och ryska fartyg rätt att fritt passera genom sundet. Det ryska agerandet utgör ett brott mot detta avtal. Ryssland håller fortfarande ett antal besättningsmän fångna. 

Ukraina har infört undantagstillstånd i de delar av landet som gränsar till Ryssland och den ryskstödda utbrytardelen i Moldavien Transnistrien. Det är, trots alla svårigheter landet varit utsatt för, första gången som undantagslagar införs i Ukraina. Läget är allvarligt och Ukraina behöver nu omvärldens stöd. Ryssland har under tio års tid underminerat den säkerhetspolitiska situationen i Europa. Från kriget i Georgien och kontrollerandet av de georgiska republikerna Sydossetien och Abzhasien till annekteringen av Krim och stödet till kriget i östra Ukraina. 

Den europeiska unionens samlade röst och fördömande är viktig. Unionen etablerades i efterkrigstidens Europa som en garant för fred och stabilitet då stod striden mellan kommunism och marknadsekonomi. Idag står striden mellan nationalism och liberalism mellan öppenhet och slutenhet. Det är ingen slump att Rysslands främsta allierade i Europa är de partier som är mest EU-skeptiska. Den ryska strategin är att söndra och härska. Ett splittrat Europa är en viktig del av i de ryska maktambitionerna. EU kan och bör agera mer kraftfullt i förhållande till Ukraina.

Omedelbart måste unionen kräva att de tillfångatagna fartygsbesättning släppts fria. På länge sikt behöver EU agera genom tre punkter: 

Inrätta internationell övervakning runt Krims gränser

I samband med kriget i Georgien var EU drivande i att förhandla fram det så kallade six point agreement mellan Ryssland och Georgien. Det ledde sedan fram till en civil EU övervakning mission som fortfarande verkar i området och vars uppdrag bland annat innebär att övervaka så att inga nya konflikter blossar upp vid avtalslinjerna. I Östra Ukraina övervakar OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, efterlevande av det så kallade Minskavtalet. Problemet är att kring Krim saknas internationell övervakning och Krim ingår inte i Minskavtalet. Det ökar risken för den här typen av rysk aggression. 

Öka sanktionerna från EU

Sverige och EU behöver upprätthålla de sanktioner som infördes efter den ryska annekteringen av Krim. I det här läget bör Sverige kräva att EU eller FN garanterar att såväl ukrainska som ryska fartyg kan passera Kertjsundet fritt. Sverige och EU behöver även införa så kallade Magnitskijsanktioner. Det som skiljer Magnitskijsanktioner är att de är så kallade personliga sanktioner och specifikt riktar sig till personer som ansvarar för korruption och brott mot mänskliga rättigheter. Det är inte enskilda personer som är ansvariga för den kris som pågår men det sänder signaler om att det europeiska tålamodet med rysk aggression är slut. 

Öppna för EU-medlemskap

Fortsätt stötta Ukraina i närmandet mot EU EU ingår i ett samarbetsavtal med Ukraina främst med fokus på frihandel men som också inneburit visumfrihet för ukrainska medborgare inom schengen. Det är viktigt att EU öppnar upp för ett medlemskap i unionen är möjligt, förutsatt att Ukraina uppfyller grundläggande villkor.Vi får inte backa när läget är kritiskt utan tvärtom är det nu vi måste gå ut och markera vårt stöd för Ukrainas självklara rätt till sitt eget territorium. 

Maria Nilsson, riksdagsledamot (L) ersättare försvarsutskottet
Anders Rehnberg, kandidat till Europaparlamentet (L)