Debatt: Skärp arbetet mot bedrägerier i EU

Den interna kontrollen av hur EU:s medel används har stärkts avsevärt. För tredje året i rad redovisar Europeiska revisionsrätten en minskande felprocent i EU:s betalningar. 2015 var den 3,8 procent 2016, var den 3,1 procent och i den senaste årsrapporten för 2017 var den 2,4 procent. Felprocenten i sig är inte en uppskattning av fusk och bedrägeri men det är inom denna felprocent som bedrägerier kan återfinnas.

Samtidigt behöver arbetet mot fusk och korruption inom EU stärkas. Det är en övergripande slutsats i en granskningsrapport som Europeiska revisionsrätten publicerar i dag. EU:s institutioner måste kunna visa att man tar frågan på största allvar och att man har kraftfulla verktyg att arbeta med.

Problem med anti-bedrägerimyndigheten Olaf

Ansvaret för kontrollen är i dag fördelat mellan flera aktörer på EU och nationell nivå. Här spelar EUs anti-bedrägerimyndighet Olaf en viktig roll för att utreda misstankar om bedrägeri, korruption och illegala aktiviteter som påverkar EU:s finansiella intressen.

Revisionsrättens granskningsrapport visar dock på avsaknad av grundläggande information om omfattning, ursprung och orsaker till bedrägeri. Den visar också att Olaf:s undersökningar tar lång tid och många gånger ger otillräckligt underlag för att gå vidare till åtal eller återkräva pengar.

I granskningsrapporten framhålls vidare vikten av ett starkt ledarskap och driv i åtgärderna mot bedrägerier avseende EU-medel. Ansvariga måste ha tillgång till ett robust rapporteringssystem där omfattning, form och orsaker till bedrägeri och korruption framgår. Likaså måste en heltäckande strategi antas som bygger på en analys av bedrägeririsker. Revisionsrätten menar att arbetet mot bedrägerier bör intensifieras och att EU-kommissionen särskilt bör använda system för att tidigt identifiera bedrägerier och personer kopplade till detta.

Europeiska åklagarmyndigheten en ”game-changer”

Revisionsrätten menar att förslaget om införandet av Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, är ett steg i rätt riktning. Förslaget innebär att Eppo inrättas med mandat att undersöka och åtala brott i relation till EU:s finansiella intressen från och med 2020.

EU-kommissionens förslag om Eppo har möjlighet att bli en ”game-changer”, förutsatt att organisationen utformas rätt med tillräckliga resurser. Inom ramen för det rättsliga samarbetet på EU-nivå har Sverige dock, tillsammans med ett fåtal länder bland annat Polen och Ungern, valt att stå utanför Eppo.

För framtiden är det viktigt att samarbetet mellan Olaf och Eppo fungerar väl och att effektiviteten i Olaf:s administrativa undersökningar förbättras. I Revisionsrättens yttrande 8/2018 framgår vikten av att tydliggöra regelverket för Olaf:s platsundersökningar, tillgång till bankkontoinformation samt stärka behörigheten i insamlat bevismaterial.

Men Revisionsrätten har också varit tydlig med att dessa åtgärder inte räcker för att öka Olaf:s effektivitet i arbetet mot fusk och bedrägerier. Mer insatser krävs och det kan inte vänta.

Utredningarna behöver gå snabbare, också för att möjliggöra att de pengar som felaktigt betalts ut kan återkrävas. Revisionsrätten har lyft fram behovet av en reform och möjligheten för EU-kommissionen att se över Olaf:s roll och ansvar i bedrägeribekämpningsarbetet i sin helhet. Kommissionen bör därvid överväga att föreslå Europaparlamentet och ministerrådet att ge Olaf en strategisk och mer övergripande roll i bedrägeribekämpningsarbetet.

Det finns en given koppling mellan hur lagstiftning följs och hur EU:s ekonomiska intressen försvaras. EU:s rättsliga landskap är komplext både på EU- och på nationell nivå. Domstolar måste ha en tydlig oberoende ställning så att de kan hantera förekomst av korruption och missbruk också av EU:s medel samt garantera rättssäkra processer. Likaså måste granskande funktioner fungera oberoende och med eget mandat för att kunna granska och avge rekommendationer med trovärdighet.

Sveriges ansvar

Sverige har en lång tradition av god förvaltning i staten och har en förhållandevis låg förekomst av korruption. Också som en betydande nettobetalare till unionen är Sverige en viktig aktör för att driva på EU-kommissionen att effektivisera arbetet mot fusk och bedrägerier. Ett svenskt deltagande i Eppo-samarbetet skulle kunna innebära ett väsentligt bidrag till bekämpning av ekonomiska bedrägerier och korruption. Ytterst handlar det om medborgarnas förtroende och att skattebetalarnas medel hanteras effektivt och ger ett mervärde.

Eva Lindström
Ledamot i Europeiska revisionsrätten.