TI: Korruptionsarbetet i EU-länderna har stagnerat

– Det är en väldigt oroväckande trend vi ser i EU. Vi kan exempelvis inte se några framsteg när det gäller vissa länder som blev noggrant granskade när de gick med i EU. I stället ser vi motsatsen till det vi förväntade oss, att det går bakåt.

Det säger Carl Dolan, chef för Transparency Internationals, TI:s, Brysselkontor, apropå att organisationen i dag tisdag presenterar en rapport om korruptionen inom offentlig sektor i i EU och liksom i världen i övrigt.

En korruptionsfri stat få 100 poäng i organisationens korruptionsindex  – men genomsnittet för EU-länderna landade 2018 på 65 poäng.

– Arbetet mot korruption i EU-länderna har stagnerat. Genomsnittet har varit ungefär detsamma i EU i sedan vi började att mäta 2012, säger Dolan. Under medelvärdet 65 poäng ligger så många som 16 av EU:s 28 medlemsländer.  

Och i botten finns en klunga på sex länder med 50 poäng eller färre. Det är de som mest bekymrar, menar Carl Dolan.

– Siffrorna är alarmerande, och borde inte vara så låga i Europeiska unionen, säger han och noterar att Ungern tappat nio poäng bara på sex-sju år och att också exempelvis Malta har fallit med flera poäng de senaste åren.  

Vad beror det på att EU inte lyckats förhindra ökad korruption eller minskad öppenhet?

– Jag tror att den viktigaste förklaringen är att det efter att man blivit EU-medlem saknas de rätta incitamenten eller sanktionerna att bättra sig, säger Carl Dolan.

Transparency International skriver i rapporten också att man i flera EU-länder på senare år sett en ökning av antalet politiska ledare med populistiska tendenser. Enligt organisationen har de arbetat för att öka allmänhetens rädsla för vissa målgrupper såsom migranter, för att senare kunna rättfärdiga att man inför antidemokratiska regler.

Både i Ungern och Polen uppges populistisk retorik ha använts för att misskreditera offentliga granskningar och rapporter, och i båda länderna är demokratiska institutioner och värden ifrågasatta, enligt rapporten. Och enligt Carl Dolan ser man nu väldefinierade demokratier som plötsligt verkar vara fragila.

Missnöje med statliga myndigheter föder i sin tur osäkerhet och bristande legitimitet, vilket går hand i hand med tilltagande korruption. Det skapar en nedåtgående spiral, enligt Louise Brown, styrelseordförande för Transparency International Sverige.

Höga poäng

Samtidigt finns det EU-länder som har mycket höga poäng. Danmark ligger trots den stora penningtvättskandalen i Danske bank i fjol, i topp i världen med 88 poäng.

– Förklaringen till att skandalen inte ger större avtryck är att TI mäter korruption i offentlig sektor, vilket man givetvis kan tycka är en brist, säger Louise Brown.

Sverige och Finland delar också tredjeplatsen i världen. Även Nederländerna och Luxemburg hör till de tio minst korrupta länderna i världen.

Att Sverige inte lyckas få betyget bäst i klassen, beror enligt Brown på de senaste årens korruptionsproblematik inom myndigheter och kommunal sektor.

– I Sverige har vi sett en lång rad skandaler i offentlig sektor, både i statliga myndigheter som i Transportstyrelsen, landsting och kommuner, vilket påverkar förtroendet för tjänstemän negativt.

Bulgarien, Grekland och Ungern är enligt undersökningen de mest korrupta staterna i EU.