Årets EU-val har börjat – kandidaterna och politiken

– Vi har ju en flernivådemokrati med flera val, och det vore ju konstigt om man lämnade in handduken i ett av dem.

Det säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, om varför svenska väljare ska rösta i EU-valet.

I dag öppnar landets alla lokaler för förtidsröstning – bibliotek, församlingshem och kommunhus – för att ta emot väljarnas röster. För en vecka sedan startade också möjligheten att rösta på svenska ambassader och konsulat i utlandet.  

Prognoserna om deltagandet i valet den 26 maj tyder redan nu på ett rekordstort engagemang från svenska väljare.  

751 ledamöter 

Årets val till Europaparlamentet, där 751 platser ska fyllas, betecknas också av många – inte minst av svenska EU-kandidater – som ett av de viktigaste på många år.

– Det är ganska uppenbart att mer står på spel den här gången eftersom det finns en ökad polarisering i Europa kring globalisering/internationalisering och öppenhet, kontra nationalism och isolationism. Lite av EU:s grundidé med fri rörlighet och samarbeten utmanas, säger Henrik Ekengren Oscarsson.  

Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, håller med om att medborgarna bör ta chansen att rösta i EU-valet.

– Det är ju den möjligheten man har som väljare att kunna påverka politiken och samhället, konstaterar hon.

Ulrika Mörth påpekar att de frågor som parlamentet har mest att säga till om är de som rör den inre marknaden, handel, fri rörlighet och arbetsmarknad.

Samtidigt kan ledamöterna – som nu ska väljas – också exempelvis påverka den politiska agenda och driva frågor i Europaparlamentet kring mänskliga rättigheter eller sådana som rör utrikespolitik via betänkanden och resolutioner.

20 svenska platser

I det svenska EU-valet har, som det ser nu, 546 kandidater samtyckt till att ställa upp i EU-valet, men den siffran kan ändras innan valdagen.  

Eftersom Storbritannien på tisdagen meddelade att landet nu ska hålla EU-val, är det 20 svenska ledamöter som ska väljas, uppger Abboud Ado, statistiker på Valmyndigheten. Men när britterna tågat ur får Sverige ett extra mandat.

–  Så fort Storbritannien lämnar utser vi också en 21:a ledamot, säger han.

Förra gången röstade fyra av tio väljare på ett annat parti i EU-valet än i riksdagsvalet, enligt Henrik Ekengren Oscarsson. Och även denna gång pekar opinionsundersökningar på att runt en tredjedel av andelen röstberättigade är osäkra på vilket parti de ska lägga sina röster på.

För dig som har svårt att bestämma dig finns Europaportalens kandidatintervjuer samlade här intill, liksom en lista med valmanifesten från de svenska partier som nu har platser i Europaparlamentet.

Sammanlagt är drygt 5,7 miljoner svenska medborgare eller EU-medborgare skrivna i Sverige röstberättigade i årets EU-val. Det är över 200 000 fler än i valet 2014.