Gammaldags skatter triggar EU:s finansministrar

Finland leder fram till årsskiftet arbetet med medlemsländernas regeringar i EU:s ministerråd. Den största delen handlar om att administrera det pågående arbetet men det finns även möjlighet att sätta egna frågor på dagordningen. 

Klimat är en av Finlands prioriterade frågor och det ska medlemsländernas finansministrar diskutera när de träffas informellt i Helsingfors i dag fredag och lördag.

Specifikt ska ministrarna diskutera hur EU bättre kan beskatta koldioxidutsläpp.

– Jag tror att finansministrarna kan göra mycket, mycket mer för att gripa sig an klimatförändringarna, sade den finländske finansministern Mika Lintilä inför mötet.

Flera ministrar välkomnade att Finland tar upp frågan till diskussion

– Det är bra att [den diskussionen] sker nu. Jag har den allt starkare känslan att alla EU-länder vill göra något tillsammans, sade Tysklands finansminister Olaf Scholz.

”Föråldrad” energiskatt

Konkret ska finansministrarna diskutera EU:s energiskattedirektiv från 2003. Det kallas av det finska ordförandeskapet ”föråldrat och illa anpassat för klimatförändringarna”. Direktivet sätter minimiregler för el- och bränsleskatter, men undantar bland annat internationellt flyg och sjöfart från beskattning. 

Inte heller gör det någon skillnad på förnybara och icke-förnybara energikällor eller biodrivmedel och fossila bränslen. Miniminivåerna för skatterna har dessutom inte ändrats sedan 2003 och deras relativa värde har minskat vilket enligt finländarna gör att investeringar i energieffektiva teknologier inte uppmuntras.

För Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S) är frågan viktig.

– Jag kommer att jobba mycket för att det ska finnas en vilja att göra förändringar i [energiskattedirektivet], sade hon på fredagen innan det informella mötet i den finska huvudstaden.

Gränsskatt på koldioxid

Tillträdande ordförande för EU-kommissionen Ursula von der Leyen vill i sina politiska riktlinjer att EU ska införa en ”gränsskatt för koldioxid för att undvika koldioxidläckage”. Koldioxidläckage uppstår när företag flyttar för att fortsätta sin produktion i länder som inte har samma hårda krav på koldioxidutsläpp, för att sedan exportera varorna tillbaka till EU. Tanken är att betulla importerade varor för ett värde motsvarande vad det skulle kosta att släppa ut den koldioxiden i EU. 

Frågan är kontroversiell då kritiker menar att en sådan kan utgöra ett handelshinder och olagligt statsstöd till europeiska företag. Magdalena Andersson menar att en sådan skatt är ett ”väldigt mycket mer omvälvande förslag än andra” och att det istället passar för en global diskussion snarare än på bara EU-nivå. Hon förespråkar istället förändringar i energiskattedirektivet genom att exempelvis göra det möjligt att minska skatten på miljövänligt biodrivmedel.

– Det vore väldigt mycket enklare för EU att kunna bestämma om nedsatt skatt på biodrivmedel utan att behöva gå igenom de mycket krångliga statsstödsprocedurerna som vi gör i dagsläget, sade Andersson.

Hennes österrikiske kollega Eduard Müller tror att man är långt ifrån en sådan gränskoldioxidskatt men att ”diskussionen om den måste påbörjas”.

Svårt enas om skattefrågor i EU 

Men skattefrågor på EU-nivå är het materia då de kräver att alla medlemsländer är överens. Redan 2011 lade kommissionen fram ett förslag om att uppdatera energiskattedirektivet men fick dra tillbaka det efter att medlemsländerna inte kunnat enas. 

Luxemburgs finansminister Piere Gramegna ser dock en möjlighet att man kan komma överens om och när ett skarpt förslag väl presenteras av kommissionen.

– I klimatfrågor är vi väldigt eniga i Europa. Skatter är alltid svårt. Men om man kopplar samman de två kanske man klarar det, sade Gramegna.

I början av året föreslog EU-kommissionen att medlemsländerna bör slopa vetot i skattefrågor. Länder som Sverige, Luxemburg och Irland har dock varit kritiska. Frankrikes finansminister Bruno Le Maire sade sig på fredagen vara positiv till att gå över till kvalificerad majoritet i skattefrågor.