Krav på vassare verktyg mot EU-länder som undergräver demokratin

Frågan om rättsstatens principer – att samhället styrs av förutsägbara lagar som är lika för alla och att domstolar är oberoende – har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i EU. 

I somras presenterade EU-kommissionen sina idéer om hur man bättre än i dag kan se till att rättsstatens principer följs i medlemsländerna.

I dag torsdag debatterade ansvarige EU-kommissionär, den nederländske socialdemokraten Frans Timmermans, förslagen i EU-parlamentets rättighetsutskott. 

– Om vi inte har en gemensam förståelse om att respektera lagar och fördrag kommer vi åter att sätta medlemsländer mot medlemsländer och folk mot folk i Europa. EU:s grundstomme hotas om vi inte skyddar rättsstatligheten, sade Timmermans.

Kommissionens nya förslag står på tre ben: förebygga, förhindra och reagera med bland annat en årlig granskning av rättsstatligheten i alla medlemsländer.

EU-parlamentariker kräver mer

I debatten framförde många parlamentariker att förslagen inte var tillräckligt långtgående och att flera viktiga frågor som pressfrihet, demokrati och andra grundläggande rättigheter inte ingår.

– Demokrati och grundläggande rättigheter är inte tillräckligt inbegripna. Vi har sett homofobi, attacker på kvinnors och flyktingars rättigheter, de hör alla hemma där, sade Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk.

Flera ledamöter lyfte fram det allt tuffare klimatet mot domare i Polen och den så kallade Piebiak-skandalen. Łukasz Piebiak, tidigare statssekreterare på polska justitiedepartementet, tvingades för några veckor sedan avgå efter att det avslöjats att han drivit en hatkampanj mot domare som regeringen ville ha bort.

– De drev en trollfarm på internet. Hat används av regeringen och statlig media. Det är klart att min man mördades på grund av sådan aktivitet, sade EU-parlamentarikern Magdalena Adamowicz, maka till den i januari mördade polske Gdańsk-borgmästaren Paweł Adamowicz.

Timmermans menade att förslaget omfattar demokrati och grundläggande rättigheter men att det är upp till den nu påbörjade processen för EU-parlamentet och medlemsländerna att avgöra vad som ska ingå och hur det ska utformas.

Andra ledamöter underströk vikten av att de länder där rättsstatens principer hotas måste kunna straffas med indraget EU-stöd. Kommissionen har föreslagit en sådan möjlighet i EU:s nästa långtidsbudget. Timmermans hoppas att förslaget kommer att bli verklighet. Om inte, räknar han med att vanliga medborgare kommer att kräva att deras länder inte betalar pengar till medlemsländer som blir allt mindre demokratiska.

– Hur länge tror ni att europeiska medborgare kommer att tillåta att deras skattepengar överförs till andra länder där skattebetalarnas pengar används för att underminera demokrati och rättsstatens principer? Förr eller senare kommer invånarna säga att nu räcker det, sade Timmermans.

Kritiker: nationell fråga och dubbla standarder

EU-parlamentariker från de polska och ungerska regeringspartierna såväl som ledamöter från nationalistiska ID-gruppen menade att frågan om rättsstatligheten när nationell och att kommissionen använder dubbla standarder mot olika medlemsländer.

– Det saknas en tydlig och objektiv definition av rättsstatens principer. Termen har missbrukats och använts som ett politiskt vapen mot länder som Polen och Ungern, sade Balázs Hidvéghi från ungerska nationalkonservativa regeringspartiet Fidesz.

Timmermans menade att en granskning av alla medlemsländer skulle kunna hjälpa till att mildra kritiken att bara vissa länder straffas. Han pekade även på att alla EU-länder skrivit under på att rättsstatens principer måste respekteras och att EU-domstolen i somras slagit fast att det är en grundläggande fråga för EU. 

I juni fällde EU-domstolen Polen för att regeringen, i strid med EU-regler om rättsstatlighet och oberoende domstolar, förtidspensionerat 27 av 72 domare vid landets högsta domstol.