Kommissionen trycker på: Avskaffa Sveriges EU-rabatt

– Det är dags att ta beslut. Ytterligare dröjsmål är inte längre acceptabla, sade EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger på onsdagen i ett inspel inför nästa veckas EU-toppmöte där man hoppas att stats- och regeringscheferna kan enas om de politiska anvisningar som behövs för att komma vidare i förhandlingarna om unionens nästa flerårsbudget för 2021-2027.

Oettinger varnar för att en försening av flerårsbudgeten kan få allvarliga konsekvenser för utbetalningar av EU-stöd till exempelvis forskning och andra investeringar. 

En procent räcker inte

Bland annat Sverige och Tyskland kräver att EU-budgeten för den kommande sjuårsperioden inte ska överstiga en procent av medlemsländernas bruttonationalinkomst, BNI. Men enligt Günther Oettinger, en tysk kristdemokrat, går det inte ihop att uppfylla alla de mål som medlemsländerna satt upp om man lägger budgettaket på en sådan nivå och samtidigt inte vill skära i EU:s utjämnings- och jordbruksstöd. 

– Mitt budskap är att med en procent kan man inte finansiera de nya uppgifterna, sade Oettinger och syftade på områden som försvar, säkerhet, digitalisering, forskning, klimat och migration.

Förutom att finansiera de nya politikområdena måste budgethålet som uppstår när Storbritannien lämnar EU – 84 miljarder euro – fyllas av kvarvarade medlemmar.

Kommissionen föreslår en budget på 1,114 procent vilket man menar i praktiken är lägre än vad de samlade utgifterna är i dag. Budgetkommissionären pekar på att det finns en majoritet bland medlemsländerna för den nivån. 

Den svenska regeringen har uppskattat att kommissionens förslag skulle öka Sverige årliga medlemsavgift med 15 miljarder kronor. Kommissionen menar dock att den föreslagna nivån inte skulle ”resultera i betydande och ohållbara ökningar av medlemsländernas bidrag”.

Avskaffa rabatterna

1984 förhandlade Storbritanniens dåvarande premiärminister Margareta Thatcher till sig en rabatt på EU-avgifter. Landet var då fattigare än EU-genomsnittet. Den rabatten betalas av övriga EU-länder. Fem andra rika medlemsländer, däribland Sverige, har därefter fått en rabatt på den brittiska rabatten. När nu Storbritannien lämnar EU, och där med den ursprungliga EU-rabatten, anser kommissionen att hela systemet ska fasas ut under en femårsperiod.

– Vår position är och förblir att alla rabatter ska bort, sade Oettinger som pekar på den orättvisa som uppstått med rabattsystemet.

– Bulgarien och Kroatien ger utifrån sin bruttonationalinkomst mer till EU än mer välbärgade länder. Det har med solidaritet att göra, sade Oettinger.

Enligt kommissionens beräkningar har de fem länder som i dag har en rabatt på den brittiska rabatten –  Sverige, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Danmark – den lägsta EU-avgiften i förhållande till sin bruttonationalinkomst.

”De medlemsländer som har rabatter är bland de mest välmående i EU”, heter det i kommissionens inspel.

Efterfrågar mer egna inkomster

Den klart största delen av EU:s inkomster kommer i dag från EU-ländernas medlemsavgifter. Men EU-budgeten får även inkomster från den tull som tas in på varor från länder utanför unionen samtidigt som en mindre del av medlemsländernas momsintäkter går till EU. 

Men enligt Günther Oettinger har de summor som kommer in från tullar blivit allt lägre i takt med att EU sluter allt fler frihandelsavtal där tullar tas bort. 

Kommissionen föreslår att inkomster direkt till EU-budgeten ska bli fler och hoppas att mellan 10 och 14 procent av EU-budgeten kommer utgöras av egna inkomster. Exempel på inkomstkällor kan vara EU:s handel med utsläppsrätter.

EU-parlamentet kräver mer

I morgon torsdag ska EU-parlamentet rösta om sin ståndpunkt till budgetförhandlingarna. Där väntas parlamentarikerna kräva en flerårsbudget som motsvarar 1,3 procent av BNI.