Lövin inför klimatmötet: EU måste bli ännu starkare

När EU-ländernas miljöministrar samlas i Luxemburg i morgon fredag ska de spika en gemensam linje inför FN:s årliga klimatmöte i december. De ska också diskutera nya klimatmål för 2030 och 2050.

– Sverige ska driva på EU för ett ambitiöst ställningstagande så att vi verkligen lever upp till Parisavtalet. Det handlar om att EU ska visa fortsatt internationellt ledarskap, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) till Europaportalen.

På FN:s decembermöte i Chile  ska länderna diskutera förverkligandet av Parisavtalet, som alla länder i världen skrivit på men som USA vill lämna. 

Det finns fem frågor på Chilemötet som Sverige anser särskilt viktiga: internationellt samarbete kring konkreta klimatprojekt, jämställdhet, klimatskador och förluster för drabbade länder, havet och klimatet och sist men inte minst harmoniserad återrapporteringscykel på fem år så att ländernas klimatarbetet lättare går att jämföra.  

Nya EU-mål 2030 och 2050

Miljöministrarna ska även ha en debatt om hur EU ska leva upp till Parisavtalets två huvudpunkter för 2020: att ta fram långsiktiga strategier för att minska växthusgaserna till 2050 och att uppgradera målet för 2030 som EU i dag har satt till 40 procent reducering av växthusgaser. 

– Det finns fortfarande massa reservationer framför allt kring 2030-målen. Men 2050-målet är kanske det som är närmast för EU [att enas om], säger Isabella Lövin.

Till 2030 vill Sverige att EU ska höja sitt mål från redan beslutade  40 procent till 55 procents minskning av växthusgasutsläppen. Här vill den tillträdande EU-kommissionen  se ett mål på 50 procent med möjligheten till senare skärpning. Beslutet planeras tas nästa år av EU:s högsta ledning: medlemsländernas stats- och regeringschefer.  

– Jag skulle önska att EU var ännu starkare och alla EU:s medlemsländer och alla länder i hela världen skulle vara mycket starkare. Vi brottas med [klimatfrågan] fortfarande. Det kan man ju tycka är väldigt märkligt när världens samlade forskarkår talar om hur bråttom det är att göra omställningen och att det fortfarande finns de som tvivlar, tvekar och bromsar. Det det mista vi behöver just nu. Nu behöver vi öka takten, säger Isabella Lövin.

Mer ekonomiskt stöd kan ena EU-länder

25 av 28 EU-länder är överens om ett nettonollutsläpp till år 2050, Estland anslöt sig så sent som idag. Tre länder Polen, Ungern och Tjeckien har invändningar kopplat till en begäran om mer ekonomisk ersättning för klimatomställningen. 

– Det finns en oro från dessa länder där de inte exakt vet hur de ska göra omställningen och det får man ta på allvar. Det är viktigt för att få en acceptans för en utfasning av fossila bränslen där flera länder har avsevärda beroenden och det måste man se för att kunna stödja en omställning i vissa regioner, säger Isabella Lövin.

Hon pekar på att Ursula von der Leyen, EU-kommissionens nästa ordförande, har lovat föreslå en fond för rättvis omställning och att göra om en del av den Europeiska investeringsbanken till en klimatbank och skapa en grön deal för Europa. Det betyder att EU:s kommande flerårsbudget 2021-2027 kan komma att spela en avgörande roll för den framtida europeiska klimatpolitiken.