Löfven: Svårt att enas om EU-budget

I dag torsdag samlas EU-ländernas stats- och regeringschefer i Bryssel för vad som traditionellt är de tuffaste förhandlingarna i unionen – den om hur mycket inkomster och utgifter EU ska ha under de kommande sju åren.

– Det kommer att bli en väldigt tuff förhandling, ingen tvekan om det. [Det nya kompromissförslaget] är inte bra nog. Vi kan inte acceptera att den svenska avgiften öka så drastiskt, sade statsminister Stefan Löfven (S) till journalister på plats i Bryssel innan förhandlingen inleds.

Stefan Löfven är även kritisk till förslagets otydliga skrivningar om de rabatter på EU-avgiften som Sverige och fyra andra rika medlemsländer har. 

Många bedömare tvekar på att man kommer kunna enas eftersom länderna i nuläget ser ut att stå alltför långt från varandra. Detta är en bedömning som Löfven delar.

– Man ska alltid försöka [enas]. Men min personliga bedömning är att det blir svårt, sade Löfven innan mötet. 

En av Löfvens bundsförvanter, Nederländernas liberale premiärminister Mark Rutte, om att hålla budgeten till högst en procent av bruttonationalinkomsten, BNI, anser att positionerna är så fastmurade att det knappt är någon idé att förhandla.

– Vår ståndpunkt är känd, jag ser inte riktigt vad jag ska förhandla om, sade Rutte inför mötet och tillade att han hade med sig en biografi över den polske kompositören Frédéric Chopin som han hade tänkt fördriva tiden på toppmötet med.

Mötets ordförande, den belgiske liberalen Charles Michel, anser att det är bråttom med tanke på de många andra frågorna som EU-ledarna måste ta itu med. Han väntas pressa på, kanske ända in över helgen.

I förra veckan presenterade Charles Michel sitt kompromissförslag som ligger till grund för toppmötet.

– De senaste veckorna har vi arbetat väldigt hårt med alla ledare. Det finns många intressen, många bekymmer och de är alla legitima. Men jag är övertygad om att vi kan göra framsteg under de kommande timmarna eller dagarna. De sista stegen för att nå en överenskommelse är alltid de svåraste, sade Charles Michel på väg in på EU-toppmötet.

Svenska krav

Den svenska linjen är att själva BNI-avgiften (se faktaruta) ska motsvara den nuvarande vilket är 0,82 procent av bruttonationalinkomsten, BNI. Under nuvarande budgetperiod är den svenska EU-avgiften i genomsnitt 38,7 miljarder kronor per år, enligt regeringens beräkningar. Med Michels förslag, som motsvarar 0,99 procent av BNI, skulle den bli 52,6 miljarder per år.

För att täppa igen den ökningen av den svenska avgiften räknar regeringen med att Sverige skulle behöva en rabatt på 830 miljoner euro, motsvarande 8,7 miljarder kronor, per år.

I dag är Sveriges rabatt 540 miljoner euro, motsvarande 5,2 miljarder kronor.

Nya inkomstkällor för EU kan minska avgift

Den svenska avgiften skulle enligt regeringen kunna minskas ytterligare om två av förslagen i Michels kompromiss blir verklighet. Det handlar om två nya sätt att få in pengar direkt till EU-budgeten, så kallade egna medel.

Sveriges avgift beräknas minska med 700 miljoner kronor per år om förslaget på en plastavgift blir verklighet. Om förslaget om att en femtedel av de pengar som dras in vid försäljningen av EU:s utsläppsrätter går igenom räknar regeringen med en minskning av avgiften på mellan 700 och 1 600 miljoner kronor per år.

Stora skillnader mellan länderna

Inför förhandlingarna står länderna långt från varandra. Sverige tillhör en grupp tillsammans med Nederländerna, Danmark och Österrike som sammanlagt vill betala högst en procent av BNI i medlemsavgift. Även Tyskland ses som budgetrestriktivt och dess ledare, förbundskansler Angela Merkel, är också skeptisk till kompromissförslaget.

– Från Tysklands sida är vi inte nöjda med det nuvarande förhandlingsläget, sade Merkel som liksom Löfven anser att nettobetalarna står för stor del av EU-avgiften och att mer pengar bör läggas på utgiftsposter som migration och gränsskydd.

En annan grupp av 15 länder i främst södra och östra Europa kämpar för att hålla kvar regionalstöden och kräver att rabatterna ska skrotas.

Alla måste kunna visa seger

Om och när en kompromiss nås kommer alla länder vara missnöjda på någon punkt. För att det ska ske måste dock varje ledare kunna visa upp på hemmaplan att man vunnit en seger på något område – mer jordbruksstöd, mindre avgift, större rabatt eller liknande. 

– När det finns en viss hård press, när man känner att det finns ett positivt klimat, då hittar ledarna alla möjliga argument för att försvara sina eftergifter, sade belgaren Herman Van Rompuy, som var med när den nuvarande flerårsbudgeten förhandlades fram för sju år sedan, enligt Politico.