Rapport: Regeringen brister i förankring av EU-politik

I genomsnitt kommer ett förslag eller en plan från EU-kommissionen i Bryssel var tredje dag som den svenska regeringen finner så pass intressanta att den skriver en så kallad faktapromemoria. I dem beskrivs förslaget i relativt lättfattliga termer och där finns också möjlighet att be olika intressenter som deras syn på förslaget. 

EU-forskaren Maria Strömvik vid Lunds universitet har gått igenom alla de över 2 200 faktapromemorior som regeringen och dess olika departement tagit fram sedan 2001 i en rapport som publiceras i dag tisdag för att se hur ofta intressenter ombeds komma med sina synpunkter på EU-förslagen. Hennes slutsats är tydlig. 

”Det visar sig att informationen är ytterst knapphändig och att departementen – även om det finns variation mellan dem – ofta inte hämtat in några synpunkter alls”, skriver Strömvik som pekar på att närmare två tredjedelar av EU-initiativen inte blivit föremål för någon form av remisshantering. I endast en av fem fall fanns information om att ett samråd skett.

”Resultatet av denna bristande förankring blir ett demokratiskt underskott i den svenska EU-politiken som negativt påverkar regeringen, riksdagen, intresseorganisationer och medborgare”, heter det.

Sämst av alla delar av regeringen är statsrådsberedningen som leds av statsministern där drygt 97 procent av faktapromemoriorna inte har bett om något samråd. Strömvik pekar på att det ofta helt saknas någon motiveringen från departementen till att de väljer att inte skicka ut frågan på samråd. 

När regering och departement väl lägger en fråga på remiss är det främst riktat till egna myndigheter. På tio-i-topp-listan av mest omnämnda instanser är åtta myndigheter och två intresseorganisationer.

Allt färre EU-frågor på remiss

Och trenden är negativ. Regeringen ber allt mer sällan intressenter om synpunkter på EU-förslag. Under de senaste fem åren har endast knappt nio procent av faktapromemoriorna innehållit information om att någon typ av samråd skett.

”Det mest förvånande resultatet av denna studie är den nedåtgående trenden över tid. Ju längre tid Sverige har varit med i EU, och ju mer makt som flyttats till EU-nivån, desto mer sällan förefaller regeringskansliet aktivt arbeta för att hämta in synpunkter om EU-politiken från intressenter ute i samhället”, skriver Maria Strömvik.

Inget lagligt krav 

I rapporten lyfts fram att det i Sverige finns en lång tradition av samråd och remiss av frågor och förslag och att både regering och riksdag lovat att tillämpa det grundlagsfästa kravet på att inhämta åsikter från myndigheter, kommuner och andra sammanslutningar. 

Dock finns det i strikt juridisk bemärkelse inget formellt krav på regeringen att inhämta synpunkter i samband med svensk EU-politik. Strömvik drar slutsatsen att detta bör förändras för att åtgärda den höga och stigande bristen på förankring av EU-politiken i Sverige.