EU-kommissionen återuppväcker könskvotering

EU-kommissionen presenterade på torsdagen sin jämställdhetsstrategi för de kommande fem åren. Den föregående kommissionen valde att inte ha någon sådan strategi trots upprepade krav från bland annat EU-parlamentet och svenska regeringen.

En av de viktigaste nyheterna är att kommissionen lovar att väcka till liv ett förslag från 2012 där man vill ha en EU-lag med målet att minst 40 procent av styrelsemedlemmarna i större börslistade bolag ska vara kvinnor. I dag är andelen 26 procent. Frågan är kontroversiellt och har sedan dess blockerats av Sverige, Tyskland och en rad länder i Cental- och östeuropa. 

EU:s jämställdhetskommissionär Helena Dalli kallar kvoter ett ”nödvändigt ont” men pekar på att länder där det finns liknande system faktiskt lyckas öka andelen kvinnor på viktiga positioner.

– Vi måste använda oss av kvoter. Annars kommer vi att behöva vänta ytterligare 100 år på att saker förändras av sig själva. Där kvoter använts har det skett en förbättring, sade Dalli, en maltesisk socialdemokrat.

Sverige tillhör länderna med högst andel kvinnor i bolagsstyrelser men har inga sådana lagstadgade kvoter. I Frankrike, som har högst andel i EU, finns det dock.

EU-kommissionär Věra Jourová, tjeckisk liberal, räknar med att det behövs ett stort medlemsland (läs Tyskland) och två mindre för att kunna få tillräckligt stöd för förslaget. I Nederländerna, tidigare motståndare av EU-förslaget, övervägs en nationell kvoteringslag.

För att föregå med gott exempel lovade Jourová att eftersträva 50-50 när det gäller män och kvinnor på chefsposter i kommissionen senast 2024. I dag är andelen kvinnor på sådana poster 41 procent. EU-parlamentet och ministerrådet uppmans vidta liknande åtgärder.

Sex vägrar ratificera konvention mot våld

De flesta EU-länder har i dag ratificerat den så kallade Istanbulkonventionen som bland annat syftar till att skydda kvinnor mot alla former av våld och avskaffa könsdiskriminering. Men sex medlemsländer har inte gjort det – Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Lettland, Litauen och Slovakien. 

– Istanbulkonventionen är guldstandarden när det gäller att hantera våld mot kvinnor, sade Dalli.

Kommissionen pekar i sin strategi på att en av tre kvinnor uppger att de upplevt fysiskt eller psykiskt våld och att över hälften utsatts för sexuella trakasserier. Om de sex länderna inte ratificerar kommer kommissionen presentera under nästa år lagförslag för att nå samma mål som innehållet i konventionen.

Genusperspektiv på EU-arbete

Kommissionen ska även införa ett genusperspektiv på sin verksamhet som exempelvis politikområden som klimat, digital omställning, EU:s utrikespolitik, handel och utvecklingsprogram. 

– Det finns en person i varje generaldirektorat [motsvarande departement] som ser all lagstiftning som föreslås utifrån ett jämställdhetsperspektiv, sade Helena Dalli.

Löneskillnader ska utjämnas

På torsdagen inleds även ett så kallat samråd där alla intresserade under tolv veckor kan komma på synpunkter på så kallad lönetransparens. Det ska ligga till grund för kommande lagförslag som ska se till att löneskillnaderna mellan män och kvinnor – i dag 16 procent – minskar. Man vill även komma till rätta med skillnader i pensioner mellan män och kvinnor. 

”Svagt språk och brist på lagförslag”

EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP) sitter i parlamentets kvinnoutskott välkomnar att en strategi nu kommit men hade velat se fler skarpa lagförslag i strategin.

– Vi är besvikna på det svaga språket och brist på nya lagförslag. Det var ett avgörande tillfälle att lova ett direktiv mot könsbaserat våld, sade Bah Kuhnke i ett uttalande.

Jämställdhetsstrategin väntas debatteras i EU-parlamentet i nästa vecka.