Svensk EU-politikers ambitiösa förslag bäddar för klimatbråk

För knappt två månader sedan presenterade EU-kommissionen sitt kanske viktigaste förslag för de kommande åren  – den klimatlag som rättsligt ska binda EU till att bli klimatneutralt senast 2050. För att den ska bli verklighet måste lagstiftarna i EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet först enas. I EU-parlamentet har den socialdemokratiska ledamoten Jytte Guteland fått ansvar för att leda arbetet med att hitta en gemensam ståndpunkt.

– Det är ett historiskt skifte för EU att gå från en kol- och stålunion till klimatneutral union, sade Jytte Guteland på tisdagen i samband med att hon presenterade sitt förslag på hur en sådan ståndpunkt bör se ut. 

Öka takten till 2030 – delmål till 2040

Gutelands förslag är på många punkter mer långtgående än kommissionens. Hon vill i ett första skede minska utsläppen till 2030 med 65 procent jämfört med 1990 års nivåer. 

– Det handlar om att få en snabbare takt [i utsläppsminskningarna] de tio första åren. Det är viktigt att vi lyssnar på forskarna som säger att vi behöver öka takten, sade Guteland som tillade att i annat fall riskerar att bli omöjligt att nå målet om klimatneutralitet om man inte höjer ambitionsnivån redan till 2030.

Hennes 65 procent är klart mer än de krav som kommissionen (50-55 procent) och EU-parlamentet (55 procent) tidigare ställt sig bakom. Den svenska regeringen driver en minskning på minst 55 procent.

– Jag är medveten om att detta kommer innebära en tuff debatt gentemot vissa medlemsländer och även i EU-parlamentet, sade Guteland.

EU-parlamentarikern vill även se ett nytt delmål för utsläppsminskningar till 2040. Ett mål som hon räknar borde ligga runt 80-85 procent i minskade utsläpp. Kommissionen har inte föreslagit något liknande delmål men det är ett krav från EU-parlamentet som tidigare i år röstade om sin övergripande syn på EU:s klimatpolitik.

Vill vara med och bestämma

En av de mer kontroversiella delarna i EU-kommissionens förslag rör beslutsformerna. Vart femte år ska kommissionen granska och om nödvändigt föreslå nya åtgärder för att nå 2050-målet. Sådana förslag bör börja gälla automatiskt såvida inte en stor majoritet av medlemsländerna i rådet eller EU-parlamentet röstar emot de så kallade delegerade akterna. Tanken är att det ska bli svårare att i framtiden trappa ned på klimatambitionerna. Detta var något som välkomnades av en rad miljöorganisationer. Men Jytte Guteland ogillar, liksom svenska regeringen, idén om att styra klimatpolitiken på ett sådant sätt.

– Jag föreslår istället av vi gör detta i sedvanlig ordning där både parlamentet och rådet är involverade, sade Guteland.

Binda alla medlemsländer

Till skillnad från EU-kommissionens förslag, som bara talar om ett mål på EU-nivå, vill Guteland att varje enskilt medlemsland måste nå målet om klimatneutralitet till 2050. Hon vill dessutom att kommissionen ska få större möjligheter att sätta tryck på länder som eventuellt inte når sina nationella mål.

– Så att [medlemsländerna] inte kan smita undan ansvaret, sade Guteland.

Europeiskt klimatråd och koldioxidbudget

Baserad på FN:s klimatplaner IPCC föreslår Jytte Guteland även att EU inrättar ett oberoende europeiskt klimatråd som ska tillhandahålla vederhäftig och aktuell klimatforskning. Kommissionen bör även ta fram en så kallad koldioxidbudget som ska vara en central del för att utvärdera de åtgärder som vidtas.

Förhoppning om enighet i år

Gutelands förslag skickas nu till EU-parlamentets miljöutskott där hon hoppas kunna gå till omröstning i juni. Hela EU-parlamentets ståndpunkt väntas man kunna rösta om i september för att sedan kunna inleda förhandlingar med medlemsländerna och kommissionen. Jytte Gutelands förhoppning är att man ska kunna enas om den nya klimatlagen redan i år.