Debatt: Debatt: Nej till EU-skatter, ja till handel

Effekterna av coronaviruset blir allt tydligare. Förutom mänskligt lidande, sjukvårdssystem under hård press och stängda gränser drabbas också ekonomierna i länder runt om i världen hårt. Arbetslösheten ökar, BNP-faller, budgetunderskott ökar och statsskulder sväller. Alla länder i Europa är i behov av en ekonomisk återstart. En stor del av återstartsarbetet sker på nationell nivå samtidigt som EU-kommissionen lagt fram ett förslag på ett större EU-gemensamt återstartspaket.

Grundbulten i EU-kommissionens åtgärdsplan är en återhämtningsfond om 750 miljarder euro. Pengarna ska enligt planerna gå till de länder som drabbats värst av pandemin. En del ska betalas ut som bidrag och en del som lån till mottagarländerna. Fonden ska finansieras genom lån, något som både är nytt för EU och kontroversiellt. Kontroversiellt är också frågan om återbetalning av det EU-gemensamma lånet. Amortering på lånet kan antingen finansieras genom framtida medlemsavgifter till EU eller genom att EU själva tar in pengar genom att medlemsländer beviljar EU beskattningsrätt.

Både Svenskt Näringsliv och vår europeiska paraplyorganisation BusinessEurope ser med viss oro på debatten om införande av nya EU-skatter. Förutom att införande av nya EU-skatter skulle vara ett stort strategiskt skifte i EU:s utveckling skulle det också kunna medföra stor skada på redan hårt drabbade företag. Vidare skulle en särskild skatt för att göra affärer på den inre marknaden minska EU:s attraktionskraft för investeringar. En ny skattenivå vore också olyckligt för näringslivets överlevnads- och tillväxtmöjligheter och även för medborgarnas tillit till EU.

Det är självklart att åtgärder som kan hjälpa företagen att komma på fötter igen efter krisen behövs, men tyvärr verkar kreativiteten att komma på nya förslag på skatter vara större än kreativiteten att föreslå reformer för ett mer konkurrenskraftigt näringsliv. Här måste vi fortsatt och samlat hålla emot.

Vad menar vi då istället behövs göras? Exempelvis måste EU fortsätta öppna upp handeln med omvärlden. Handel är en direkt förutsättning för att kunna återhämta våra ekonomier efter krisen. Här återstår mycket att göra. Minst lika viktigt är en väl fungerande inre marknad. Hälften av Sveriges BNP kommer från utrikeshandel, största delen av handeln sker med andra länder på EU:s inre marknad. Omkring 1,3 miljoner jobb i Sverige finns tack vare vår export till omvärlden. Nedstängningen i samband med corona lamslog till stor del rörligheten för personer, varor och tjänster. Skadorna måste repareras, men för att återstarta verksamheten måste inre marknaden fungera bättre än den gjorde före krisen. Här borde EU-kommissionen ha ambitiösare målsättningar; en fråga som vi hoppas att våra svenska EU-parlamentariker vill driva hårdare.

I återhämtningsfondens själva kärna ligger löften om stora investeringar. En del av dessa ska inriktas på digitalisering. För att dra full nytta av digitaliseringens möjligheter behöver EU främja innovationskapacitet, automatisering, cybersäkerhet och ökat upptag av artificiell intelligens, sakernas internet och 5G. Men investeringar är inte det enda som avgör; EU måste också ha ett regelverk som främjar digital konkurrenskraft. En stor och tung byråkrati riskerar att ständigt hamna steget efter i den snabba tekniska utvecklingen. För att en rejäl återstart ska kunna ske måste bättre regelverk prioriteras. 

Flaggskeppet i kommissionspresident Ursula von der Leyens planer är den gröna given. EU:s återstart ska vara grön, digital och hållbar. Det är en god målsättning; rätt utformade och riktade initiativ och investeringar på klimat- och miljöområdet stärker Europas konkurrenskraft och skapar fler jobbtillfällen. Däremot måste näringslivsperspektivet vara med från ruta ett, så att investeringar och åtgärder gynnar företagens tillväxtmöjligheter – och därmed jobbskapande - och inte enbart landar i ett paket av höjda skatter och regelkrångel. 

Det går att få till stånd en sund återstart, men vi vill uppmana till att hålla ett vakande öga över processen. Bidrag, skatter och mer regelkrångel är inte vägen framåt – det är konkurrenskraftiga företag som bidrar med välstånd och arbetstillfällen som kan leda oss till det EU vi så väl behöver och vill ha.

Anders Edholm

Chef för Svenskt Näringslivs EU-kontor, Bryssel