Debatt: Debatt: Hindra EU från att styra arbetsmarknaden

Den 4 september avslutar kommissionen andra fasen av sin konsultationsrunda under vilken arbetsmarknadens parter och övriga intressenter har haft möjlighet att inkomma med synpunkter om förslaget om europeiska minimilöner. Syftet bakom konsultationsrundan är att kartlägga stödet för ett europeisk minimilönssystem som ska ”garantera rättvisa minimilöner för alla arbetstagare i EU”.

Kommissionen har i nuläget en rad förslag uppe på bordet. Från kollektivavtalsliknande modeller till lagstadgade minimilöner på EU-nivå som skulle hindra människor från att kunna ta ett arbete som betalar under tröskeln för den bestämda minimilönen. Förslagen härstammar från den sociala pelaren som undertecknades vid EU-toppmötet i Göteborg 2017 vilket lades fram av Junckerkommissionen och som nu drivs på av von der Leyen-kommissionen.

Men det finns få områden där institutioner och traditioner är så olika mellan EU:s medlemsländer som när det kommer till arbetsmarknaden. Det gäller statens roll såväl som normer för avtalsförhandlingar mellan arbetsgivare och fack för att reglera arbetstid, löner och mycket mer. Därför funkar det inte att styra hela unionens arbetsmarknadspolitik från Bryssel. 

Även om det i dagsläget inte finns något förslag från kommissionen om att införa en enhetlig EU-stadgad minimilön över hela unionen så finns anledning att vara orolig. En brännande kritik från arbetsgivarorganisationer och fackförbund, särskilt i Norden, har varit att det inte finns några garantier för att kommissionen kommer nöja sig här. Med rådande förslag skulle det nya regelverket gälla för samtliga EU-länder och regelbundet kunna uppdateras. Kommissionen har uttryckt att alla undantag från eller varianter av minimilöner bör elimineras. Det är därför tydligt att det ligger i kommissionens intention att tvinga fram en homogenisering i regelverk mellan länder. EU:s förslag skulle underminera den svenska kollektivavtalsmodellen.

I dag tillåts arbetsmarknadens parter i Sverige själva förhandla fram kollektivavtal utan inblandning av politiker. Den svenska arbetsmarknadsmodellen tillför generellt sett stabilitet, effektivitet och förutsägbarhet för arbetsgivare och arbetstagare. Risken finns för att flexibiliteten i modellen stryps när europeiska politiker ger sig in för att reglera löner. 

EU saknar i dag rätt att lagstifta på området. Så bör det också förbli. Lönebildning, toppstyrning eller ekonomisk planering är något som EU inte bör syssla med – detta måste våra representanter i Bryssel vara tydliga med. Svenska politiker måste göra allt i sin makt för att hindra förslag som berör en EU-gemensam social- och arbetsmarknadspolitik. Om detta misslyckas riskeras ytterligare en nationell kompetens att gå i stöpet.

John Norell, Ordförande Fria Moderata Studentförbundet
Theo Herold, Europapolitisk sekreterare Fria Moderata Studentförbundet