Fack och arbetsgivare ser svenska möjligheter med coronastöd

I somras blev EU-länderna överens om att skapa en återhämtningsplan för att sig ur den ekonomiska kris som coronapandemin orsakat.  Återhämtningsfonden även kallad Coronafonden på drygt sju biljoner kronor ska göras tillgängliga för medlemsländernas behov under vissa villkor. Pengarna kommer att delas upp i ungefär hälften lån och hälften bidrag som medlemsländerna kan ansöka om. För svensk del kan det röra sig om drygt 40 miljarder kronor under 2021 – 2026.

– [Återhämtningsplanen] är fundamentalt viktig för europeiskt samarbete och för att ekonomin ska fungera. Ett Italien eller Spanien som går på knäna är till nackdel för Sverige och för övriga Europa, sade Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige när han inledde en debatt med arbetsmarknadens parter i Stockholm på onsdagen om vad återhämtningsplanen kan betyda för svensk del

– Det här handlar både om Sverige och Europa. För oss handlar det solidaritet men också lika mycket om rationalitet. Vi måste se till att vi får igång den ekonomiska återhämtningen. Var femte svenskt arbetstillfälle är beroende av att Europa är igång, sade Susanna Gideonsson, LO-ordförande. 

Hon var kritisk till att vissa länder ”som inte sparat i ladorna” eller ”tagit ut de skattesatser som behövs” under sommarens budgetförhandlingar kallat Sverige för osolidariskt för att Sverige ville att återhämtningsfonden bara skulle bestå av lån och inga bidrag. 

Susanna Gideonsson välkomnade att mycket av fonden ska finansiera en grön och digital uppbyggnad av EU.

– I det stora hela är planen bra, med fokus på en grön omställning. För det finns inga jobb på en död planet, sade Gideonsson.

Även LO:s motpart i många frågor, arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv, såg positivt på  återhämtningsplanens fokus på klimat och digitalisering.

– Vi tycker att detta har ett anslag som är riktigt. Det stämmer väldigt väl med vad vi såg i början av den här krisen att inriktningen borde vara med digitalisering och accelererad klimatomställning, sade Jan-Olof Jacke, verkställande direktör på Svenskt Näringsliv.

Han såg en konkurrensfördel för Sverige att så mycket i planen handlar om klimatomställning.  Men det som blir viktigt nu, enligt Jacke, är att säkerställa att satsningarna verkligen går till att stärka den europeiska konkurrenskraften.

– Jag är absolut orolig för att vi kommer att se att det används för att täcka gamla budgethål, sade Jan-Olof Jacke och fortsatte:  Sverige behöver nu föregå med gott exempel och verkligen satsa på aktiviteter och åtgärder som stärker vår konkurrenskraft.