Löfven: Sätt Lukasjenko på EU:s sanktionslista

I morgon torsdag och fredag hålls ett extrainsatt EU-toppmöte i Bryssel. Syftet är att avhandla en rad frågor som hamnat i bakgrunden under coronakrisen då stats- och regeringscheferna bara träffades digitalt. Fokus kommer ligga på EU:s utrikespolitik. Sanktioner mot Belarus är en av de hetaste frågorna där Cypern ensamt blockerar. Landet villkorar sitt godkännande – i utrikesfrågor krävs enhällighet – med att EU även inför sanktioner mot Turkiet som under ett år sökt efter naturresurser på cypriotiska och grekiska vatten.

– Det är inte rimligt att ställa de två mot varandra. Vi menar att det är ett felaktigt agerande, sade statsminister Stefan Löfven (S) under onsdagens möte i riksdagens EU-nämnd där Sveriges position slås fast.

Statsminister Löfven deltar dock inte på toppmötet med anledning av hans mors begravning. Eftersom bara stats- och regeringschefer får representera medlemsländerna på toppmötet har regeringen utnämnt Finlands statsminister Sanna Marin att företräda den svenska linjen. 

Flera ledamöter i EU-nämnden krävde att även den belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko måste sättas upp på EU:s sanktionslista.

– Nu har alla gränser rimligtvis passerats och det är dags att sätta upp Lukasjenko på sanktionslistan, sade den moderata riksdagsledamoten Jessika Roswall som pekade på mediauppgifter om att Sverige skulle vara motståndare till detta.

Löfven avvisade sådana uppgifter.

– Att sanktionsbeslutet har dröjt är ytterligare ett argument för att vi bör gå vidare med att inkludera Lukasjenko [på sanktionslistan]. Utvecklingen i Belarus påverkar säkerheten och stabiliteten i vårt närområde, sade Löfven.

Han hade förhoppningen om att en lösning på frågan om sanktioner mot Belarus under toppmötet.

”Ingen spärr” i ryskt agerande

Även relationen med grannlandet Ryssland kommer att tas upp mot bakgrund av giftattacken mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyj.

– Det visar att det uppenbarligen saknas någon typ av spärr, sade Löfven som ställer sig bakom EU-kravet på att Ryssland måste genomföra en oberoende utredning av attacken i internationellt samarbete och ansvarliga ställas till svars.

– Inleder inte Ryssland en trovärdig utredning, då bör EU i närtid överväga restriktiva åtgärder, sade Löfven.

Torsdagskvällens toppmötesmiddag kommer att domineras av EU:s förhållande till Turkiet, i synnerhet med bakgrund av landets aggressiva provborrningar i östra Medelhavet. Enligt Löfven sär relationen med Turkiet alltmer komplex, både gällande den demokratiska utvecklingen i landet och turkiska ageranden i närområdet.

– Det är problematiskt att Turkiet vänder sig längre ifrån EU och sina internationella åtaganden. Vi ser också med allvar på den negativa utvecklingen när det gäller mänskliga rättigheter i Turkiet, sade statsministern som vill se att EU både kritiserar och kan samarbeta med Turkiet.

Även EU:s Kinapolitik och utvecklingen i Nagorno-Karabach står på toppmötes utrikesagenda. En rad ledamöter i EU-nämnden krävde att regeringen driver på för en tuffare EU-linje mot Kina, Turkiet och Ryssland.

Inre marknad, digitalisering och oberoende

Stats- och regeringscheferna kommer även att ta upp frågan om att stärka EU:s oberoende gentemot omvärlden, den inre marknaden och europeisk industri. Vissa medlemsländer förespråkar mer fokus och stöd till europeiska företag med starkare skydd mot internationell konkurrens. Andra länder, som Sverige, varnar för att en sådan linje leder till protektionism och betonar i stället öppenhet. Löfven är nöjd med det nuvarande utkastet till toppmötestext.

– Det handlar i grunden om vilket synsätt som ska prägla EU:s ekonomiska regelverk. Jag tycker att vi i förberedelserna [inför toppmötet] lyckats landa i en bra balans mellan de olika utgångspunkterna, sade Stefan Löfven.