EU-parlamentet: Ingen kompromiss med Polen och Ungern om rättsstaten

Ungern och Polen har lagt sina veton mot EU:s flerårsbudget och coronafond. De vänder sig mot en ny mekanism som ska göra det möjligt att dra in utbetalningar från EU-budgeten och coronafonden för medlemsländer som underminerar grundläggande demokratiska principer som domstolsväsendets oberoende. 

Det polsk-ungerska vetot ligger mot budgeten och fonden, men för själva mekanismen har redan fått sitt godkännande på politisk nivå med stöd av de 25 övriga medlemsländerna och EU-parlamentet. Vad konkret de två länderna kräver för att dra tillbaka sina veton är ännu inte känt. Men EU-parlamentets politiska ledning meddelade på onsdagen att man inte tänker gå med på en urvattning av mekanismen.

”Inga ytterligare eftergifter kommer att göras från vår sida”, heter det i ett uttalande från EU-parlamentets talmanskonferens som samlar talmannen och ledarna för partigrupperna.

Om parlamentet står kvar vid denna position innebär det att en ändring av reglerna i mekanismen för indraget EU-stöd inte är en möjlig lösning för att få Polen och Ungern att ändra sig. 

Andra utvägar som diskuteras är att göra om coronafonden från ett EU-samarbete till ett mellanstatligt arbete, exempelvis genom ett så kallat fördjupat samarbete. Då skulle övriga 25 EU-länder kunna gå vidare utan Ungern och Polen med en separat coronafond. Sådana lösningar har vidtagits ett antal gånger tidigare i EU-sammanhang. Det har skett bland annat i samband med patentskydd där Spanien och Italien uteslöts efter att de lagt in veton och Schengensamarbetet där Storbritannien och Danmark blockerade.

En annan lösning som övervägs är att erbjuda Polen och Ungern någon form av garanti att mekanismen inte är riktad mot just de två länderna, vilket de hävdar.

Senare under torsdagen håller EU-ländernas stats- och regeringschefer videokonferens. På dagordningen står coronakrisen men frågan om det polsk-ungerska vetot väntas komma upp. 

Nuvarande budget förlängs

Pengar ur coronafonden skulle enligt den ursprungliga planen börja delas och lånas ut till medlemsländerna under först andra kvartalet nästa år. Men flerårsbudgeten skulle träda i kraft vid årsskiftet. Om så inte sker förlängs planerade utbetalningar från nuvarande budget och bara vissa utgifter som jordbruksstöd, löner och utbetalningar på redan gjorda åtaganden kan betalas ut. Nya projekt inom exempelvis forskning och EU:s regionalfonder, där Polen och Ungern får stora bidrag, kan inte startas.

Enligt kommissionen riskerar bland annat 5 000 forskningsjobb per månad försvinna och över 100 000 EU-finansierade projekt försenas om flerårsbudgeten försenas.

Utan en ny flerårsbudget försvinner även den rabatt som rika EU-länder som Sverige har på medlemsavgiften efter årsskiftet.