Ungern och Polen: Vetokrisen inte vårt fel

I förra veckan lade Ungern och Polen in sina veton mot EU:s kommande flerårsbudget och coronafond på sammanlagt 1,8 biljoner kronor. De två länderna motiverar sina beslut med missnöje med en ny mekanism som ska göra det möjligt att dra in EU-stöd till medlemsländer som inte följer grundläggande demokratiska regler som rättsstatens principer. 

Initialt var ländernas konkreta krav något dunkla. Men efter ett möte mellan den ungerske premiärministern Viktor Orbán och hans polske motsvarighet Mateusz Morawiecki på torsdagen har de förtydligat sina krav för att slopa sina veton.

I ett gemensamt uttalande slår de fast att det inte är deras fel att de lagt sina veton utan ”skapad av dem som skapade en länk mellan rättsstatlighet och EU-budgeten”.

”Vår position har varit tydlig från början av förhandlingarna”, skriver de.

De två länderna, som sedan flera år kritiseras för att bryta mot rättsstatens principer, menar att en sådan mekanism snarare skulle ”underminera rättsstatligheten i unionen genom att nedgraderas den till ett politiskt instrument”. De kritiserar den för att innehålla vaga definitioner, tvetydiga termer och inte innehåll tydliga kriterier för när EU-pengar dras in.

De vill ha vad det kallar en ”substantiell modifiering” av mekanismens spännvidd. Vidare vill de diskutera frågan i Europeiska rådet, som samlar medlemsländernas stats- och regeringschefer, om huruvida en länk mellan EU-budgeten och rättsstatlighet ska etableras. Om det sistnämnda är fallet vill de se ändring i EU-fördraget. Att ändra fördraget är en ofta långdragen process på flera år och som kräver alla medlemsländers godkännande.

De två länderna lovar även att inte dra tillbaka sina veton så länge båda inte är nöjda med en eventuell kompromiss.

"Varken Polen eller Ungern kommer acceptera något förslag som anses oacceptabelt för den andra”, heter det i det gemensamma uttalandet.

"Djupare in i isoleringen"

Aptiten för att göra om det helt nyligen framförhandlade mekanismen för att kunna dra in EU-stöd till medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer är dock liten. EU-parlamentet, som måste ge sitt godkännande, har tidigare sagt att man vägrar kompromissa om mekanismen.

– Med sitt uttalande rör sig Polen och Ungern djupare och djupare in isoleringen, sade en högt uppsatt EU-tjänsteman till FT.