Debatt: Debatt: Kristdemokraternas viktigaste EU-frågor

Låt mig lyfta tre viktiga ämnen som kommer prägla arbetet i Europaparlamentet de kommande sex månaderna.

För det första: Den sociala agendan. Allt sedan det sociala toppmötet i Göteborg 2017 har social- och arbetsmarknadspolitiska frågor som bättre sköts nationellt varit på dagordningarna i Bryssel. Det portugisiska ordförandeskapet har dessvärre ställt ut löften om att ytterligare intensifiera detta arbete. Förslaget om minimilöner ligger redan på bordet.

Nu väntar nästa våg av initiativ. Inte minst förslaget om EU-reglering av lönetransparens, som arbetsmarknadens parter i Sverige är mycket oroliga för ska innebära ytterligare ingrepp i den svenska modellen. Att nu kraftsamla för att skicka en tydlig signal till EU-kommissionen att de slagit in på fel väg är av yttersta vikt.

För det andra: Migrationen. I höstas presenterade EU-kommissionen sitt förslag för att bryta dödläget kring migrationsfrågan. Förslaget innehåller båda bra och dåliga aspekter. En tydlig åtskillnad mellan ekonomiska migranter och personer med asylskäl, är att välkomna. Ett vidgat familjebegrepp riskerar dock leda till att länder med stora diasporor – som Sverige – får bära ett oproportionerligt stort ansvar. Det är inte rimligt.

Politiken måste ta hänsyn till de medlemsstater som tagit ett stort ansvar under 2000-talet. Jag beklagar att den svenska regeringen inte verkar dra samma slutsats i denna för Sverige så avgörande fråga. Återstår att se hur de kompromisser som stegvis arbetas fram under våren kommer att se ut.

För det tredje: Klimatpolitiken. De klimatmål som står i begrepp att fastställas vad avser 2030 kommer i nästa steg, troligen till sommaren, översättas i förslag och revidering av lagstiftning vad gäller olika sektorer. När vi inför mer ambitiösa klimatmål får det också konsekvenser vad avser exempelvis reglerna för skogsbruket, fordonsindustrin och EU:s system för utsläppshandel.

Vi vet att den samlade vänstern inte respekterat tidigare antagna klimatmål, utan velat trissa upp kraven bakvägen genom sektorsmålsättningar som går längre. Från Kristdemokraternas sida är vi däremot måna om att fortsatt ha EU-kommissionens konsekvensanalys, rörande vilka mål EU klarar av utan att skada Europas konkurrenskraft, som utgångspunkt i lagstiftningsarbetet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att våren 2021 har potential att bli mycket formativ vad avser EU:s utveckling under 2020-talet.

Sara Skyttedal (KD)
Europaparlamentariker