EU-avtal öppnar för svenska företag i Kina

Efter sju års förhandlingar kunde EU-kommissionen vid årsskiftet meddela att man ingått en principöverenskommelse med Kina om ett investeringsavtal. 

– Syftet med investeringsavtalet är att göra det lättare för europeiska och kinesiska företag att investera på varandras marknader, säger Sophia Tannergård, utredare på statliga Kommerskollegium till Europaportalen.

Avtalet öppnar upp en rad sektorer inom tillverknings- och tjänsteindustrin för europeiska företag som vill etablera sig i Kina. Tannergård pekar som exempel på att Kina med avtalet lovar att släppa sitt förbud mot utländska företag att investera i molntjänster.

Det ska även göra statliga subventioner till företag mer transparenta, sätta stopp för diskriminering av utländska företag och att europeiska företag inte längre tvingas överföra sin teknologi till Kina.

Enligt Tannergård innebär avtalet en ganska stor öppning av den kinesiska ekonomin gentemot EU. Öppningar för investeringar i telekom och motorfordonsindustrin är viktiga för svenska företag.

– Det kommer innebära ökade möjligheter för svenska företag att investera i Kina, säger hon.

I dagsläget är EU-marknaden mycket mer öppen än den kinesiska men avtalet ger ytterligare lättnader för kinesiska företag som vill investera i EU. För Kina är avtalet ett sätt att än mer integrera sig på världsmarknaden, enligt Sophia Tannergård. 

Ett investeringsavtal är dock mer begränsat än ett handelsavtal eftersom det inte omfattar varor och tullar.

I avtalet finns skrivelser om att Kina åtar sig att följa internationella åtaganden om klimat och arbetsrätt. Men förhandlarna har inte lyckats komma överens om hur ett skydd för investerare ska se. Istället lovar man att försöka enas om ett sådant investeringsskydd inom två år efter att avtalet skrivits under. Sverige har dock sedan tidigare ett investeringsskydd med Kina som gäller fram till dess att ett nytt avtal signeras.

”Djävulen i detaljerna”

EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M) anser att Kina i dag spelar ”fulspel på den globala marknaden” men att avtalet kan rätta till sådana skevheter och stärka tillväxten i EU.

– Avtalet hjälper till att balansera vågskålen så att europeiska och svenska företag får bättre tillgång till Kinas marknad, säger Warborn i en kommentar till Europaportalen.

Han varnar dock för att ”djävulen sitter i detaljerna” och att avtalet, när det är helt färdigförhandlat, måste granskas av lagstiftarna i EU-parlamentet och ministerrådet ”särskilt när det gäller en kommunistisk enpartistat” som Kina är.

Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro är positiv till att EU sluter investeringsavtal och att det skulle ge ”EU en viktig kanal för att kunna trycka på Kina i frågor om mänskliga rättigheter, säkerhetspolitik, klimatpolitik och liknande”. Även hon betonar vikten av att granska avtalet innan det kan godkännas.

– EU kan aldrig acceptera utvecklingen i Kina vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati och bristen på respekt för andra länders suveränitet, säger hon till Europaportalen i ett uttalande.

Även Socialdemokraten Erik Bergkvist ser positivt på avtalet.

– Det är en hoppfull och lovande överenskommelse. Avtalet ställer bland annat krav på mänskliga rättigheter och arbetsvillkor som kan påverka utvecklingen i Kina i en positiv riktning. Det är ett viktigt steg, men EU måste med kraft kräva samma tillgång till Kinas marknader, som de har till våra, säger Erik Bergkvist i ett uttalande.

Att man enats om investeringsavtalet i princip innebär att man inte kommit överens om alla delar i den slutliga texten. När man slutligen enas skickas avtalet på översättning till alla EU-språk och juridiskt nagelfarande. Först därefter kan EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet formellt godkänna investeringsavtalet. Enligt Bergkvist dröjer ett godkännande sannolikt till 2022.