Juristprofessor: Ungern en de facto diktatur

Europaportalen har intervjuat Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, om hur EU-länderna ska bemöta de faktum att två medlemsländer, Polen och Ungern, allt mer avlägsnar sig från rättsstatlighet och demokratiska värden. 

Joakim Nergelius är kritisk till att EU var senfärdigt i starten med att möta den politiska utvecklingen i Ungern sedan den nyvalda premiärministern Viktor Orbán 2010 startade vad som skulle bli en systematisk demontering av rättsstatligheten i landet.   

– Jag tycker att EU till en början var för passivt gentemot Ungern. Men sedan hände samma sak i Polen fem år senare. Då var man på hugget och gick betydligt hårdare åt Polen än vad man gjorde inledningsvis mot Ungern. Och det är egentligen olyckligt för om man jämför de här två länderna är situationen allvarligare i Ungern. Det har gått mycket längre och är på ett helt annat sätt en urholkning av demokratin. I Polen finns trots allt en opposition, där finns ett fungerande civilsamhälle, där finns ett motstånd mot regimen och en mer levande debatt. Medan Ungern har helt kapitulerat och blivit en de facto diktatur. Då är det lite synd att EU inte upptäckte det här lite tidigare och agerade mot Ungern, säger Joakim Nergelius.

Du kallar Ungern för en de facto diktatur. Kan du förklara det?

– För det första har man inget civilsamhälle, man har ingen maktdelning överhuvudtaget. Alla tidigare oberoende institutioner har gjorts beroende av regeringspartiet. Det gäller tv, radio, andra medier, domstolar och universitet, allt det som kan tänkas göra motvikt mot maktkoncentrationen till regeringspartiet har försvagats eller helt enkelt blivit lydiga redskap. Så ser det, trots allt, inte riktigt ut i Polen. Man har också en ny grundlag i Ungern medan man inte har fått en ny grundlag i Polen. I Ungern har valsystemet ordnats så att regeringspartiet Fidesz kommer att vinna alla val för en överskådlig framtid. Skulle man mot förmodan förlora ett val så krävs det två-tredjedelars majoritet för att tillintetgöra allt som Orbán har ställt till. Så situationen är mycket värre i Ungern än i Polen.

Varför tror du att EU var sen med att kritisera Ungern? 

– För det första vad det ingen som trodde att ett medlemsland i EU skulle börja avskaffa demokratin på det sätt som har skett i Ungern och som man har påbörjat i Polen. För det andra har det spelat en roll med de ganska misslyckade sanktionerna år 2000 mot Österrike vilket gjorde att EU inte var så piggt på att göra något liknande. Då trodde man inledningsvis att det som hände i Ungern inte var värre än det som tidigare hände i Österrike. Man missade att Viktor Orbán var en driven politiker som ville införa en de facto diktatur.

Joakim Nergelius påpekar på att det nu kan finnas möjligheter att påverka Ungern och Polen i mer demokratisk riktning med de nya EU-reglerna som villkorar EU-bidrag med krav på rättsstatlighet – så kallad konditionalitet. Kompromissen med Ungern och Polen i december 2020 blev dock att varje enskilt ärende ska kunna gå till EU-domstolen vilket kommer att fördröja eventuella sanktioner. 

– Konditionalitet kan komma att vara ett trubbigt instrument. Sedan har vi kanske ett större problem med att de ekonomiska sanktionerna ska kopplas till sådana överträdelser som kan konstateras påverka EU:s budget och det är inte säkert att man kan visa. Det finns ju gott om överträdelser som kanske inte har några omedelbara ekonomiska effekter. Men det är mycket troligt enligt nationalekonomisk forskning att det har långsiktiga ekonomiska effekter som minskad investeringsvilja från utländska företag om man inte upplever att rättssäkerheten respekteras.  

Nergelius anser att EU-länderna i höstas hade för bråttom att komma till en kompromiss med Ungern och Polen. I stället menar han borde EU-länderna satt en större ekonomisk press på de två länderna för att få en bättre överenskommelse.

– Det rika EU-länderna skulle kunna säga: gör som vi säger annars får ni inga pengar – vi vägrar betala. Polen och Ungern och andra länder i Östeuropa är mer beroende av att de får EU-pengar än vad de rika länderna i väst är. Eftersom det är så mycket som står på spel för EU:s del hade man kunna vara lite tuffare. 

– Å andra sidan är det historiskt sensationellt att Polen och Ungern skriver på något sånt här där det ändå blir möjligt för EU att ingripa mot dem. Det är inte bara ord på ett papper utan det finns ju möjlighet till sanktioner. 

Finns inga andra politiska möjligheter i EU-fördraget att få ökad respekt för rättsstatligheten?

– Det saknas verktyg och det här är det stora misstaget som går tillbaka till 2004 när de här staterna kom in och det var klang och jubelfest. Det var ingen som trodde att länderna som hade upplevt diktatur skulle vara beredda att återgå till något sådant här där man urholkar demokratin. Nu är det just det som sker särskilt i Polen och Ungern men det finns ju flera länder i Östeuropa som har problem med korruption, säger Joakim Nergelius.

Han menar att dagens situation i Polen och Ungern har historiska kopplingar och att den vanligaste förklaringen inom EU-forskningen är att det finns för svaga demokratiska traditioner i Central- och östeuropa.

– Det är reflexer som går tillbaka och gör att man i grunden gillar auktoritära ledare. Man har mycket svårare att föredra utlänningar, är mycket mer nationalistiska och en helt annan syn på att värna kristna värden än i Västeuropa. Det är därför mycket lätt för politiker som vill manipulera opinionen och överdriva hotet från flyktingar och invandrare. Det är en kombination av dessa faktorer.

Så vad ska EU göra för att försvara rättsstaten? Har EU fastnat i en rävsax där man inte kommer någon vart?

– Det är inte långt därifrån. Man var fast fram till budgetöverenskommelsen, nu är frågan om den är tillräckligt verkningsfull. Det är svårt att säga. Man kan konstatera att i de fall som varit upp i EU-domstolen så har domstolen inte haft mycket till övers för regimerna i Polen och Ungern när det har försvarat sig inför domstolen. Förmodligen kommer vi att se fler fall i domstolen.  

Vad tror du om möjligheten att det blir EU-domstolen som i slutändan utesluter Ungern ur EU genom en extensiv tolkning av fördraget? Jag tänker på det EU-domstolens ordförande  Koen Lenaerts sade förra året att länder som inte har oberoende domstolar inte kan vara med i EU. 

– Det är ett starkt uttalande. Jag tror att vi kommer att få mer uttalanden i den riktningen från kommissionen, domstolen  och Europaparlamentet där det finns en klar majoritet mot det som pågår i Ungern och Polen. Men det är ju ändå de nationella regeringarna som bestämmer när det gäller fördragsändringar och budgetöverenskommelser och där har man ännu inte varit beredd att ta till storsläggan, säger Joakim Nergelius.

Men kan EU har en de facto diktatur som medlem?

– Nej, egentligen inte. Det är många som tycker att det gått för långt. Men bortsett från att det är svårt att kasta ut en medlemsstat så är det väl det att Ungern har många vänner i Tyskland och det finns stora tyska investeringar i Ungern.

Men ändå återstår den ultimata frågan: kan EU-domstolen slänga ut ett land ur EU? 

– Formellt sett nej, för det finns ingen sådan regel man kan åberopa. Men däremot kan man kanske i praktiken klargöra genom extensiv tolkning att Ungern har passerat gränsen för vad som är rimligt för en medlemsstat och även Polen potentiellt, säger Joakim Nergelius.