Polen varnas åter för domstolsreformer

För två år sedan bad Högsta förvaltningsdomstolen i Polen EU-domstolen om ett förhandsavgörande i en fråga kring tillsättandet av domare till landets Högsta domstol. 

Bakgrunden är att fem personer fått sina ansökningar till poster som domare vid Högsta domstolen avslagna av Nationella domstolsrådet, vars huvudsakliga funktion är att föreslå domare i alla allmänna domstolar i Polen och vars ledamöter tillsätts av polska parlamentet.

Istället föreslog Nationella domstolsrådet att andra sökande skulle tillsättas på domartjänsterna i Högsta domstolen. Frågan reglerades vid tidpunkten av lagändringar som gjordes i juli 2018. Högsta förvaltningsdomstolen menade i sin förfrågan till EU-domstolen att det regelverket gjorde att det i praktiken inte gick att överklaga beslut om tillsättningar på ett verkningsfullt sätt.

Frågan fick en ny vändning 2019 då lagen ändrades igen. Ändringen gjorde det omöjligt att överklaga Nationella domstolsrådets beslut tillsättningar av domare vid Högsta domstolen. Lagändringen gjorde även Högsta förvaltningsdomstolen obehörig att pröva sådana fall och dessutom inte längre skulle kunna få svar på de frågor den ställt till EU-domstolen.

Som svar på detta gjorde förvaltningsdomstolen ett tillägg om de nya lagändringarna till sin begäran av förhandsavgörande från EU-domstolen.

I dag tisdag kom EU-domstolens svar på den polska förvaltningsdomstolens krav om förtydliganden. Som brukligt är blir det upp till Högsta förvaltningsdomstolen i Polen att avgöra huruvida de polska lagarna om tillsättandet av domare är förenliga med EU-rätten. EU-domstolen ger dock förvaltningsdomstolen en rad kriterier att luta sig mot vid sin bedömning.

Ett viktigt sådant kriterium är huruvida invånarna i Polen kan hysa rimliga tvivel kring pålitligheten hos de domare som tillsatts enligt det nya regelverket ”särskilt i förhållande till direkt eller indirekt påverkan från den lagstiftande makten och den verkställande makten”. 

Enligt EU-domstolen kan ”dylika lagändringar […] innebära att det framstår som att dessa domare inte är oavhängiga eller opartiska” vilket i sin tur har en skadlig inverkan på allmänhetens förtroende för domstolsväsendet ”i ett demokratiskt samhälle och i en rättsstat.”

EU-domstolen menar vidare att det ”kan visa sig problematiskt” om det inte är möjligt att överklaga beslut om tillsättning av domartjänster i Högsta domstolen.

Förvaltningsdomstolen ska dessutom ta ställning till huruvida lagändringen från 2019 utgör ett hinder för domstolen att be om förhandsavgörande vid EU-domstolen, något som nationella domstolar enligt EU-fördraget har rätt till.

EU-domstolen pekar också på att lagändringarna från 2018 ”trädde i kraft mycket kort tid” innan Nationella domstolsrådet skulle ta ställning till ansökningarna till tjänsterna i Högsta domstolen.

Om förvaltningsdomstolen finner att lagändringarna strider mot EU-rätten ska den helt enkelt inte följa dem i sin bedömning av de fem personernas överklagan utan rätta sig efter den lagstiftning som gällde dessförinnan.

”De successivt vidtagna ändringar av den polska lagen om Nationella domstolsrådet som innebär att det inte längre är möjligt att få till stånd en effektiv domstolsprövning av domstolsrådets beslut att för Republiken Polens president föreslå vem som ska tillsättas som domare vid Högsta domstolen, kan utgöra ett åsidosättande av unionsrätten”, heter det i ett uttalande från EU-domstolen.

EU-parlamentariker: Skamlöst förakt mot rättsstaten

– EU-domstolens dom om den Lag och rättvisa-ledda regeringens politiska inblandning i domstolsväsendet är konkreta bevisa på att regeringen skamlöst föraktar rättsstaten, sade EU-parlamentarikern nederländaren Jeroen Lenaers som är den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppen i parlamentets talesperson i frågan i ett uttalande.

Lenaers uppmanar samtidigt EU-kommissionen att inleda ytterligare överträdelseförfaranden mot Polen i fråga om domstolsväsendets oberoende.

Polsk minister: Ingen fråga för EU-domstolen

Sebastian Kaleta, polsk biträdande justitieminister, menar att EU-domstolen gått utanför sitt mandat i domen och att EU inte har befogenhet lägga sig i hur medlemsländernas domstolsväsenden är uppbyggda.

”Inför våra ögon sker ytterligare ett försök att federalisera EU via domarna i EU-domstolen”, twittrade Kaleta.

Inte första gången

EU-domstolen har i en rad fall de senaste åren dömt ut ändringar som den polska regeringen drivit igenom för landets domstolsväsende. Huvudspåret i kritiken är att ändringarna underminerar domstolarnas oberoende från politisk påverkan.

I december 2019 slog Polens Högsta domstol fast att Nationella domstolsrådet, som inrättades av regeringspartiet Lag och rättvisa, inte är tillräckligt oberoende från politisk inblandning. Regeringen meddelade kort därefter att man inte kommer att följa Högsta domstolens dom.

Domstolar i Nederländerna, Irland, Tyskland och Spanien har tidigare vägrat lämna ut brottsmisstänkta polska medborgare till Polen med motiveringen att landets domstolar inte är oberoende.