Tobé: Tvingande omfördelning av flyktingar ingen politisk väg framåt

I höstas lade EU-kommissionen fram ett förslagpaket på ny asyl- och migrationspolitik i ett försök att bryta det dödläge bland medlemsländerna som funnits i frågan sedan flyktingkrisen 2015. 

Moderaternas Tomas Tobé är anvarig i Europaparlamentet för rättsakten som ska ersätta dagens Dublinförordning – den så kallade förordningen för asyl- och migrationshantering. Hans utkast på förslag till parlamentets gemensamma ståndpunkt kommer efter sommaren men i går måndag presenterade Tobé delar av innehållet under en debatt.

– Det är viktigt att vi går till en ordning där man söker asyl vid EU:s yttre gräns, sade Tomas Tobé. 

Huvudprincipen i Dublinreglerna är att migranter ska söka asyl i det första EU-land de ankommer. Men detta har i stort inte efterlevts då migranter i många fall sökt asyl i länder som Tyskland och Sverige som ses som mer attraktiva än vissa EU-länder som de först ankommer.

I ett tidigare förslag om ny asyl- och migrationspolitik från 2015 förordade EU-kommissionen en tvingande omfördelning av migranter mellan medlemsländerna. Detta har dock i praktiken blockerats av länder som Ungern och Polen som inte vill ta emot några flyktingar. Denna tvingande omfördelning vill Tobé nu skrota och ersätta med vad som på EU-jargong kommit att kallas ”obligatorisk solidaritet”.

– Jag tror inte att [tvingande omfördelning] är en politisk väg framåt. Dels eftersom att jag vet att det är det som skapar den stora låsningen hos medlemsländerna, [dels] för att om man skulle tvinga igenom en sådan ordning så skulle vi fortsätta se medlemsstater som helt enkelt inte följer regelverket, sade Tobé.

Istället vill han ha ett system som bygger på frivilligt mottagande av migranter som anlänt till länder som Grekland, Italien och Spanien. Incitamenten att ta emot migranter ska ”ökas upp rejält”, enligt Tobé.

– Istället ska man titta på andra solidaritetsåtgärder. Man ska kunna bidra med kapacitetshöjande åtgärder. Alla länder måste vara med och bidra, sade Tobé som stödjer idén om att länder som inte vill ta emot flyktingar ska kunna hjälpa till med återvändande av migranter som fått avslag på sina asylansökningar.

Ogillar kommissionens kriterier för familjer

I sitt förslag från i höstas vill kommissionen utöka kriterierna för när en asylansökan ska lämnas in i ett annat EU-land än det första. Ett sådant familjeband är om man har ett syskon i ett annat EU-land så ska ansökan behandlas där. Detta är Tobé kritisk mot.

– Det är rimligt att man har en familjekoppling för syskon när det gäller barn men jag har svårt att se att man ska ha en sådan koppling för fullt vuxna människor.

Han vill även göra en större uppdelning mellan skyddsbehövande migranter och så kallad ekonomiska migranter.

– Vi måste radikalt minska den ekonomiska migrationen till Europa, sade Tomas Tobé som hoppas på en slutlig överenskommelse med medlemsländerna senast första halvåret 2023.

Välkomnas av regeringen

Sverige har tidigare varit ett av de länder som krävt en obligatorisk omfördelning av flyktingar. Det kravet släpper regeringen i syftet att få en överenskommelse på plats.

– Nu har vi diskuterat obligatorisk omfördelning i fyra år utan att komma ett steg längre fram. Vi välkomnar ”obligatorisk solidaritet”. I stort sett tror jag alla [svenska partier] ser att vi behöver gå den här vägen för att komma framåt, sade Lars Westbratt, statssekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), under måndagens debatt.

EU-ländernas migrationsministrar har knappt diskuterat kommissionens asyl- och migrationsförslag sedan den presenterades i höstas. Enligt Westbratt beror det delvis på att man inte kunnat ha fysiska EU-möten under pandemin.

Kritik mot kommissionens förslag

Redan när kommissionens förslag kom i höstas riktades det kritik mot det, inte minst från olika människorättsorganisationer.

– Det är stora brister på flera olika plan. Det är mycket i förslaget som helhet som är orealistiskt, sade Madelaine Seidlitz, jurist vid svenska Amnesty, som beskriver delar i det som rättsosäkert.

Hon pekade på förslag som rör en granskning av migranternas möjligheter att faktiskt få asyl som ska ta högst fem dagar, vilket EU-land som faktiskt är ansvarigt för de olika delarna i processen och i vilken utsträckning migranter frihetsberövas.