Debatt: Debatt: Stå upp för tillväxt och konkurrenskraft under svenska ordförandeskapet

Den 1 januari 2023 är det Sveriges tur att axla ordförandeskapet i EU. Det ger en viktig möjlighet för Sverige att sätta agendan, liksom att avgöra vilka frågor och ämnen som ska behandlas och prioriteras under de sex månader som landet är ordförande.

En viktig fråga för alla partier, oavsett vem som då sitter i regeringsställning, borde vara tillväxt och konkurrenskraft. Detta eftersom medlemsländerna och inte minst näringslivet är i stort behov av återhämtning, men också då det är en förutsättning för att uppfylla de höga ambitioner som finns på klimat- och miljöområdet. En del kan hanteras nationellt, men åtgärder på EU-nivå är också av stor vikt och bör därför prioriteras.

Näringslivets Regelnämnd NNR, som är det samlade näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor, har därför tagit fram några viktiga åtgärdsförslag för regeringen inom regelförbättringsområdet, som bör prioriteras under det svenska ordförandeskapet.

Regelförbättring för stärkt konkurrenskraft - En avgörande åtgärd är att regelverken utformas med inriktningen att vara konkurrenskraftiga och effektiva. Det innebär bl a att reglerna behöver vara flexibla och teknikneutrala i sin utformning och lämna utrymme för såväl tekniska innovationer som nya affärsmodeller.

Ökade krav på konsekvensbedömningar, uppföljning och utvärderingar-  Effekterna till följd av olika regelverk blir många gånger att företag påförs onödigt stora kostnader och att regelverken upplevs som oförutsägbara. En åtgärd som regeringen bör prioritera är att det ska ställas avsevärt större krav på att kommissionen verkligen gör konsekvensbedömningar av alla förslag som kan få betydande effekter för företagen.

Parlamentet och rådet behöver också ta sitt ansvar och redogöra för effekterna av sina förslag på väsentliga ändringar av kommissionens förslag innan en rättsakt beslutas. Eftersom detta idag endast sker i mycket begränsad utsträckning eller inte alls, beslutas rättsakter som får negativa effekter på företagens konkurrenskraft eller som medför ökad regelbörda och oönskade effekter utan att detta är känt på förhand. Dessutom behöver regelverken i större utsträckning än idag utvärderas och följas upp Det kan ske genom att anpassa och utveckla de uppföljningsklausuler som finns i regelverken

En mer demokratisk och transparent regelgivningsprocess- I EUs beslutsprocesser behöver transparensen öka för att regelgivningen ska bli mer demokratisk och förutsägbar. Det innefattar en ökad insyn i trilogerna, de informella förhandlingsmöten mellan företrädare för kommissionen, parlamentet och rådet, där institutionerna diskuterar lagförslag som kommissionen lagt fram. Idag är exempelvis inte ens mötesdatum och agendor för dessa viktiga förhandlingar offentliga.

Ett annat exempel på där processen behöver förbättras är användningen av delegation från rådet och parlamentet till kommissionen att ta fram s k delegerade akter som kompletterar eller ändrar icke-väsentliga delar av beslutad lagstiftning. I dessa fall råder inte samma krav på öppenhet och samråd. Här kan den svenska regeringen göra skillnad genom att lyfta fram behovet av en djupgående analys innan delegation sker till kommissionen. På så sätt kan man undvika att frågor som kan få betydande effekter delegeras, vilket t ex skett inom ramen för EUs nya taxonomi.

Ett förbättrat genomförande av lagstiftningen och realistiska implementeringstider - Regelförbättring handlar också om att se till att själva genomförandet blir rättssäkert, effektivt och inte splittrar den inre marknaden. Idag riskerar genomförandetiderna att bli för korta och oförutsägbara, bland annat till följd av ett försenat antagande av delegerade akter och tekniska standarder eller rekommendationer. Vid genomförande av EU-direktiv går dessutom medlemsstaterna ofta längre än vad som krävs enligt den miniminivå som överenskommits på EU-nivå, s k överimplementering. Detta ger upphov till en splittrad inre marknad och osäkerhet om vilka regler som egentligen gäller i de olika länderna, vilket försvårar för företag som vill handla och verka i fler EU-medlemsstater.

Under Sveriges ordförandehalvår vore det därför lämpligt att regeringen verkar för realistiska implementeringstider samt att rapportering av genomförande och eventuell överimplementering sker på ett transparent sätt till kommissionen.

Sverige har genom sitt kommande ordförandeskap nu ett utmärkt tillfälle att påverka regelgivningsarbetet i EU så att konkurrenskraften för lång tid framöver kan stärkas för befintliga och framtida företag i Europa. Att renovera regelverken och regelgivningsprocessen vore en mycket bra start, inte minst då regelförbättringsarbetet är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för ökad tillväxt och fler konkurrenskraftiga företag i hela EU. Sverige har nu chansen och bör ta den.