Debatt: Kokalari (M): Sverige har nu chansen att driva på mot kvinnovåld

I flera länder i Europa har vi de senaste åren sett vi ett bakslag för kvinnors rättigheter, inte minst kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa, och särskilt en stor ökning av mäns våld mot kvinnor. 

En av tre kvinnor inom EU upplever fysiskt eller sexuellt våld under sitt vuxna liv. Det är en skam att vi inte har kommit längre för att säkra kvinnors frihet och trygghet, trots många jämställdhetsframgångar. Att kvinnor ska slippa utsättas för misshandel, våldtäkter och mord av en närstående är en av vår tids frihetsfrågor som kräver ett större engagemang än tidigare. 

Ett viktigt verktyg för att öka kvinnors trygghet runt om i Europa är att ansluta EU till Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Den skyddar kvinnor mot alla former av våld och förbinder stater att förebygga, lagföra och eliminera våld. Något som borde vara en självklarhet i hela Europa.

I maj firade konventionen 10 år och i 34 länder fungerar den idag som en garanti för att arbetet att bekämpa våld mot kvinnor tas på allvar. Trots att alla EU-länder har skrivit under Istanbulkonventionen finns det sex medlemsländer som vägrar ratificera den i lag.

På senare år har en intensiv desinformationskampanj mot konventionen spridits som ett steg i en medveten strategi för att splittra EU och undergräva unionens gemensamma värderingar och gjort att politiker i flera länder inte vill ge sitt stöd.

Polen, som redan har ratificerat konventionen, har sagt att man vill lämna Istanbulkonventionen med det absurda påståendet att den sprider en farlig ideologi. Även Turkiet som var det första landet att stötta konventionen offrar våldsutsatta kvinnor på populismens altare när regeringen i somras såg till att landet drog sig ur.

Trots detta finns det hopp. I Europaparlamentet finns redan en stor majoritet för en EU-anslutning till Istanbulkonventionen och efter flera år av blockeringar från ett antal EU-länder i ministerrrådet har det nu äntligen kommit ett genombrott. EU-domstolen har idag slagit fast att det är möjligt med en anslutning trots att vissa länder lagt sitt veto.

För att Istanbulkonventionen ska bli verklighet i EU kommer det krävas ett starkare engagemang från de regeringar i ministerrådet som står upp för kvinnors rättigheter än vad vi hittills sett. Här borde Sverige ta ledartröjan. Så länge inte frågan drivs med kraft och engagemang kommer länderna som vill blockera en anslutning av konventionen att vinna. Förlorarna blir alla miljontals kvinnor runt om i Europa som redan lever i skräck för den man som slår dem. 

Om mindre än två år är det Sveriges tur att ta över ordförandeklubban i EU vilket ger en unik möjlighet att sätta agendan för hela EU. Oavsett vilken regering som Sverige har våren 2023 så måste arbetet för att kriminalisera våld mot kvinnor i EU intensifieras redan idag. 

Sverige har chans att skriva historia genom att vara det land som leder arbetet med att hela EU ansluts till Istanbulkonventionen. Om vi ska uppnå jämställdhet i Europa så är bekämpandet av våld mot kvinnor en helt avgörande grundsten. Här kan regeringen göra skillnad på riktigt om man menar allvar med att man står upp för kvinnors rättigheter. 

Arba Kokalari (M), Europaparlamentariker 
Ansvarig för Istanbulkonventionen i Europaparlamentets jämställdhetsutskott