Många EU-ledare kritiserade Polen

Trots att frågan inte stod på EU-toppmötets formella dagordning diskuterade medlemsländernas stats- och regeringschefer under två timmar den senaste utvecklingen i Polen. För två veckor sedan kom den polska författningsdomstolen, som i praktiken kontrolleras av regeringstrogna domare, fram till att landet inte behöver följa EU-rätten på vissa områden som hur domstolsväsendet ska se ut. 

– Det var viktigt att visa den polske premiärministern att det överväldigande antalet länder är oroande, sade den nederländske premiärminister Mark Rutte efter torsdagens EU-toppmöte

Både han och andra ledare beskrev diskussionen med den polske premiärministern Mateusz Morawiecki som ”lugn”. Enligt Belgiens premiärminister Alexander De Croo betydligt lugnare än när EU-ledarna i somras då kritiken mot den ungerska anti-hbtq-lagen bitvis var väldigt tuff.

– Väldigt många länder gjorde det mycket tydligt varför det är så viktigt, sade De Croo som tillade att det i första hand handlar om tillit.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel manade inför toppmötet till att även försöka hitta en konstruktiv lösning på utvecklingen i Polen.

– Rättsstatlighet är en kärna i EU , å andra sidan måste vi finna vägar och möjligheter att komma samman igen. En massa av rättsstrider i EU-domstolen är ingen lösning på problemet, sade Merkel.

Ett fåtal EU-länders ledare försvarade Polen. Ungerns premiärminister Viktor Orbán menade att den polska regeringen inte har gjort något fel i sina så kallade reformer av domstolsväsendet eftersom EU enligt honom inte har något med det att göra.

– Det finns inga behov av sanktioner. Det är löjligt, sade Orbán innan mötet.

Närmast är det upp till EU-kommissionen att agera mot utvecklingen i Polen. Man har ringat in tre olika möjligheter: inleda ett överträdelseförfarande, använda EU:s nya villkorsmekanism för att dra in EU-stöd till landet och slutligen att åter utlösa artikel 7 i EU-fördraget som ytterst tar bort Polens rösträtt i ministerrådet.

Energipriser bekymrar

Den andra stora frågan på toppmötets första dag var de ökande energipriserna. Vissa länder som Spanien, Ungern och Grekland vill se mer EU-insatser för att hantera de i många medlemsländer rekordhöga energipriserna, inte minst på gas. 

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš menade att EU:s handel med utsläppsrätter ligger bakom prisökningarna. Enligt beräkningar står dessa dock för mindre än en femtedel av ökningen, den stora delen förklaras av hög efterfrågan på gas globalt. Hans ungerske allierade Viktor Orbán ansåg att EU:s mål om att minska klimatutsläppen till 2030 med minst 55 procent skulle ”förstöra medelklassen” i hela EU.

Kommissionen har tidigare lagt fram en verktygslåda över vad medlemsländerna i nuläget kan göra för att  hantera de stigande energipriserna. På sikt ska kommissionen även utreda hur gas- och elmarknaden fungerar och om det finns behov av att se över eller utveckla systemet.

Migration på dag två

I dag fredag fortsätter EU-toppmötet med diskussioner om bland annat migration och den digitala omställningen.