Så står Sverige i EU:s klimatarbete
BRYSSEL 7 oktober 2021EU-hösten kommer domineras av klimatfrågan. I veckan inleddes förhandlingarna mellan medlemsländerna för att nå Parisavtalets klimatmål till 2030. – Det är nu vi fyller EU:s klimatlag med innehåll, säger miljö- och klimatminister Per Bolund till Europaportalen.
EU-länderna och Europaparlamentet skärpte i våras det gemensamma målet om att minska växthusgasutsläppen till minst 55 procent år 2030. För att nå det har EU-kommissionen föreslagit ett åtgärdspaket som kallas 55-procentspaketet. I går onsdag träffades EU-ländernas miljö- och klimatministrar för en första diskussion om hur klimatarbetet ska läggas upp de närmaste nio åren.
– Det är nu vi fyller EU:s klimatlag med innehåll. Det är 13 olika förslag på ganska vitt skilda områden som sammantaget gör att vi kan leverera på den höjda ambitionsnivån, säger klimatminister Per Bolund (MP) och lägger till att Sverige gärna sett högre ambitioner på flera områden.
För att minska medlemsländernas klimatpåverkan har EU tre verktyg: utsläppshandeln ETS, övriga utsläpp ESR och koldioxidlagring genom mark- och skogsanvändning LULUCF.
Det första verktyget är utsläppshandeln som täcker 40 procent av alla utsläpp i EU och tvingar storföretag att betala allt mer för sina utsläpp, förslaget är att utsläppen ska minska med 61 procent och områdena vägtransporter och byggnader inkluderas.
Enligt Per Bolund kräver Sverige ett separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader då det finns en oro att det nuvarande systemet inte skulle vara lika effektivt om flera områden läggs till.
– Vi ser ju i grunden att den svenska regleringen av de här utsläppen leder i rätt riktning, var tredje bil som köps är en elbil. Den utvecklingen vill vi förstärka, inte försvaga, säger Per Bolund.
För att motverka att energiprishöjningar slår hårt mot fattiga hushåll till följd av detta föreslår EU en social klimatfond, något som Sverige är kritisk mot då de anser att det finns tillräcklig finansiering genom nuvarande budget och den stora återhämtningsfonden.
Det andra stora klimatverktyget kallas ESR och täcker allt som inte ingår i utsläppshandeln, motsvarande närmare 60 procent av alla utsläpp. Här ingår bland annat jordbruk och avfall och i förslaget ska utsläppen minskas med ungefär 40 procent genom ett gemensamt tak.
Att flytta just transporter från ESR till utsläppshandeln och skärpa kraven kommer troligtvis ha stor betydelse för Sverige att nå klimatmålet då det utgör en större del av utsläppen, 32 procent i Sverige jämfört med 23 procent i EU.
Det tredje verktyget, LULUCF, gäller mark- och skogsanvändning och reglerar inte utsläpp utan istället upptag av koldioxid, något som kallas kolsänka. Verktyget sätter upp mål för hur mycket koldioxid ett land ska binda. Sverige, som har mycket skog, föreslås få EU:s högsta upptagsmål. Förra årets beräkningar visade på en mycket större kolsänka än vad årets mätningar gör. Och eftersom EU har förra årets höga mätningar som utgångspunkt kan det därför bli svårt för Sverige att uppnå sitt mål.
– Man har alldeles fel beräkningsgrund för den svenska kolsänkan i dag. Och när man har fel bas så är ju ambitionshöjningen felaktigt antagen. Det är framförallt det som vi tycker är det stora problemet, säger Per Bolund.

Källa: Europeiska miljöbyrån. Grafen avser de samlade utsläppen av alla typer av klimatpåverkande gaser.

Källa: Europeiska miljöbyrån. Grafen avser de samlade utsläppen av alla typer av klimatpåverkande gaser.
Mer fakta
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Curabitur blandit justo purus, mattis aliquet sem tempus nec. Proin fringilla quam erat, a dapibus nulla porta vitae. Pellentesque semper vehicula bibendum. Curabitur venenatis velit sed felis varius mattis eu id dui. Quisque sed sodales sapien. Maecenas pharetra id libero id facilisis. Morbi id mi facilisis, gravida nibh sed, fermentum nisi. In hac habitasse platea dictumst. Aliquam eleifend dapibus ipsum. Duis vitae sodales tortor. Suspendisse luctus, dui eu pretium condimentum, diam ipsum venenatis sapien, tristique vulputate ligula lorem a nulla. Nunc placerat, urna in ultrices gravida, dolor ex dignissim odio, a porttitor massa felis et orci. Quisque placerat ornare mauris at fringilla.
Curabitur eu massa mattis, finibus dolor at, varius erat. Proin quis sapien vitae urna facilisis tincidunt ut id elit. Praesent finibus nisi non mi congue molestie. Integer sagittis dui vitae porta scelerisque. Pellentesque massa orci, tristique at malesuada id, vulputate vel neque. Suspendisse potenti. Nullam ac efficitur eros, sed malesuada velit. In rhoncus mi posuere interdum gravida. Duis rhoncus augue condimentum dignissim eleifend. Duis commodo in odio non tempus. Donec volutpat porta dolor, eu convallis purus egestas ultrices.
Suspendisse at risus eget nisi euismod rhoncus. Aliquam non vestibulum felis. Nam congue dolor quis ante consectetur congue. Nulla fermentum sodales massa at dapibus. Sed a felis quis eros tincidunt fermentum. Class aptent taciti sociosqu ad litora torquent per conubia nostra, per inceptos himenaeos. Suspendisse eu magna at orci lacinia ultricies vitae sit amet nibh. Maecenas bibendum elit a venenatis ornare. Aliquam et congue augue. Morbi quam tortor, aliquam vel vestibulum eget, varius tincidunt nunc.