Debatt: Debatt: Våld mot kvinnor är aldrig rättfärdigat

Ett av hindren för att bekämpa könsrelaterat våld är att det fortfarande inte fullt ut uppfattas som ett samhällsproblem och en stor del av Europas befolkning anser ännu att sådant våld i första hand är en familjeangelägenhet. Detta har en dominoeffekt på offren som kan välja att låta bli att berätta om och anmäla våldet eller, om de gör det, kanske till och med få skulden för det.  

Alldeles för ofta får offren frågor om en förmodad utlösande faktor, antingen deras beteende eller deras klädsel, som om förövarna skulle ha begått våldet av ett legitimt skäl. Denna fokusförskjutning är inte ovanlig. Hela 27 procent av EU:s medborgare anser att sex utan samtycke kan vara rättfärdigat i vissa situationer. Sex utan samtycke är dock våldtäkt.  

Könsrelaterat våld och våld i hemmet är aldrig rättfärdigat. 

Att förändra samhället och ta itu med missuppfattningar om könsrelaterat våld kräver utbildning från tidig ålder, bland annat sexualundervisning, och investeringar i en övergripande strategi för nolltolerans mot våld. Sociala rörelser, som till exempel #MeToo, har visat sig ha en verkligt förändrande kraft. 

Den rörelsen hjälpte miljoner kvinnor att få modet att träda fram och berätta. EU-kommissionen arbetar för sin del med att öka medvetenheten genom kampanjer som #SayNoStopVAW och den FN-ledda UNiTE. Denna ökade uppmärksamhet på det könsrelaterade våldet borde ha kommit för länge sedan och måste följas av ett brett spektrum av förändringar.

Även männen måste delta i arbetet i mycket större omfattning. Vi kan bara ändra detta budskap om alla deltar. Det är lika viktigt att samarbeta med förövarna, inte minst för att förhindra att de begår nya brott. Rätt strategi är av avgörande betydelse här. Program för förövare måste ge en bredare utbildning om könsrelaterat våld och dess konsekvenser och inte bara inriktas på medicinsk behandling för drogmissbruk eller psykiska hälsoproblem. 

När det gäller skydd av offren är det vår skyldighet att förebygga att offren skuldbeläggs, vilket i sig är en följd av bristande förståelse för könsrelaterat våld.  Alla EU:s medlemsländer måste investera mer i utbildning av de berörda yrkesgrupperna, till exempel domare, poliser och socialarbetare, inte minst för att de ska kunna ställa rätt frågor och identifiera varningstecken. 

Det europeiska nätverket för rättslig utbildning får elva miljoner euro per år från EU:s budget och har tidigare anordnat seminarier om könsrelaterat våld, om sexuell exploatering inom människohandel och om brottsoffers rättigheter vid våld mot kvinnor och barn. 

Vår kunskap om könsrelaterat våld måste följa utvecklingen av ny teknik. Enligt en undersökning från 2020 hade 58 procent av flickorna upplevt trakasserier på nätet, 50 procent uppgav att de upplever det mer på nätet än i verkliga livet och siffrorna har bara ökat på senare år. Pandemin med tillhörande nedstängningar ledde till att många av oss tillbringade mer tid på internet och det blev uppenbart att även vår digitala verklighet måste omfattas av åtgärder för en säker miljö på nätet.

Könsrelaterat våld förekommer överallt, även på arbetsplatser, i skolan, ute på stan och på nätet. Det påverkar människors hälsa och välbefinnande och begränsar deras möjligheter att trivas och växa i samhället. Detta är varken en given företeelse eller en naturlig del av någon kultur och det kan förebyggas. Första steget mot en fullständig eliminering är att erkänna våldet för vad det är. Detta är vad EU-kommissionen kommer att göra med sitt kommande första lagstiftningsförslag om bekämpning och förebyggande av könsrelaterat våld och våld i hemmet. 

På den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor kan också du bidra till kampen mot könsrelaterat våld. Var uppmärksam på problemet och diskutera det i ditt sociala umgänge. Ta ställning mot sådant våld. Vi behöver allas stöd i kampen mot detta gissel. 

Helena Dalli
EU-kommissionär med ansvar för jämlikhet