Bild: EU

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och FN:s generalsekreterare António Guterres på FN:s klimattoppmöte i Glasgow.

Hundra länders ledare: stoppa avskogningen nu

BRYSSEL 2 november 2021

Uppdaterad: 8 november 2021

Över hundra ledare vid FN:s klimattoppmöte i Glasgow, som tillsammans står för över 90 procent av världens skogar, skrev i måndags under på att stoppa avskogningen till 2030. – Det är centralt att vi avslutar mänsklighetens roll som naturens erövrare och istället blir naturens väktare, sade Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.

Planen mot avskogning skrevs under av drygt hundra länders regeringar. Men också företag och icke-statliga organisationer skrev på.

– Det är centralt för det brittiska ordförandeskapet vid COP att vi agerar nu. Och att vi avslutar mänsklighetens roll som naturens erövrare och istället blir naturens väktare, sade Storbritanniens premiärminister Boris Johnson när han idag invigde eventet om skog och mark användning.

Detta ska åstadkommas genom ny finansiering för att skydda och återställa skogar. Vidare ska det finansiella systemet förmås att inte investera i råvara som driver på avskogningen. Den tredje och sista punkten i planen handlar om att skapa en mer hållbar handel med jordbruksprodukter.

– Det som är mest betydelsefullt med denna deklaration är inte bara mängden länder som går samman utan också att vi arbetar i partnerskap med den privata sektorn, med filantroper, med ursprungsbefolkning och lokala samhällen för att ta itu med de ekonomiska drivkrafterna bakom avskogning, sade Boris Johnson.

De tre EU-länderna Ungern, Tjeckien och Kroatien undertecknade inte planen förrän en dag senare, på tisdagen, då listan växte från 105 till 122 länder. Under onsdagen och torsdagen växte listan till 133 länder.

Mer fakta

Deklarationen om skog och markanvändning

Världsledare som representerar över 85 procent av världens skogar har kommit överens om att stoppa och vända avskogningen. Det ska ske genom tre punkter.

Finansiering. Tolv miljarder dollar från offentlig finansiering och 7,2 miljarder dollar från privat finansiering ska gå till att skydda och återställa skogarna. Ytterligare 3,2 till att främja ursprungsbefolkningens och lokalsamhällens roll som naturens väktare och till att skydda Congo Basin, världens näst största tropiska regnskog.
Det finansiella systemet. 30 institutioner med ett sammansatt värde på 9 trillioner dollar riktar sina investeringar bort från råvaruhandel som drivs genom avskogning, tropiska och subtropiska länder som minskar sina utsläpp inom skogsbruk erbjuds investering, kallat LEAF, och nio multilaterala utvecklingsbanker ska genomsyras av skrivelser för skogen.
Handeln med jordbruksprodukter. Regeringar som styr över tre fjärdedelar av handeln med jordbruksprodukter har skrivit under ett uttalande om att minska trycket på skogar, inklusive stöd till småbrukare och förbättrad insyn i försörjningskedjorna. Tio stora företag som står för mer än hälften av handeln med skogsråvaror har lovat att till nästa COP-möte presentera en plan för att hålla 1,5 gradersmålet.

Länder som skrivit under deklarationen:

Albanien, Andorra, Angola, Argentina, Armenien, Australien, Österrike, Azerbadjan, Bangladesh, Belgien, Belize, Bhutan, Bosnien och Hercegovina, Botswana, Brasilien, Brunei Darussalam, Bulgarien, Burkina Faso, Kamerun, Kanada, Centralafrikanska republiken, Tchad, Chile, Kina, Colombia, Costa Rica, Elfenbenskusten, Kroatien, Kuba, Cypern, Tjeckien, Danmark, Dominikanska republiken, Demokratiska republiken Kongo, Ecuador, Ekvatorialguinea, Estland, Eswatini, Europeiska kommissionen på Europeiska unionens vägnar, Fiji, Finland, Frankrike, Gabon, Georgien, Tyskland, Ghana, Grekland, Grenada, Guatemala, Guinea Bissau, Guyana, Haiti, Honduras, Ungern, Island, Indonesien, Irland, Israel, Italien, Jamaica, Japan, Kazakstan, Kenya, Kirgizistan, Lettland, Libanon, Liberia, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Madagaskar, Malawi, Mali, Malta, Mauritius, Mexiko, Moldavien, Monaco, Mongoliet, Montenegro, Marocko, Moçambique, Nepal, Nederländerna, Nya Zeeland, Niger, Nigeria, Nordmakedonien, Norge, Pakistan, Panama, Papua Nya Guinea, Paraguay, Peru, Filippinerna, Polen, Portugal, Republiken Kongo, Rumänien, Ryssland, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Samoa, San Marino, Sao Tomé och Principe, Senegal, Seychellerna, Sierra Leone, Slovakien, Slovenien, Somalia, Sydkorea, Spanien, Sri Lanka, Surinam, Sverige, Schweiz, Syrien, Tanzania, Togo, Tonga, Turkiet, Uganda, Ukraina, Förenade arabemiraten, Storbritannien, Amerikas förenta stater, Uruguay, Vanuatu, Vietnam, Zambia, Zimbabwe

Källa: gov.uk

Ämnen i artikeln

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges mål och resultat

Edith Lindvall
Journalistpraktikant
Skicka epost

Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.

Tipslåda

CAPTCHA