Startskott för EU:s rättsstatsmekanism – Polen och Ungern krävs på svar

EU-kommissionen har skickat brev till den ungerska respektive polska regeringen med en rad frågor om misstänkta brott mot rättsstatens principer, rapporterar flera medier. Det är ett första, om än informellt, steg i unionens nya rättsstatsmekanism som trädde i kraft vid årsskiftet.

Mekanismen gör det möjligt att dra in EU-stöd till medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer på ett sådant sätt att det utgör ett hot mot EU-budgeten. 

Frågorna från kommissionen till Polen rör underminering av domstolsväsendets oberoende som att posten som riksåklagare integrerats i justitieministeruppdraget och att flera åklagare avskedats. Kommissionen oroas även för bristande arbete mot korruption och intressekonflikter i landet.

För Ungern handlar frågorna om offentlig upphandling såväl som domstolarnas oberoende. Undermåligheter i Ungerns upphandlingsregler öppnar för korruption där regeringstrogna företag och personer lättare kan få stora offentliga kontrakt, enligt kritiker.

De två länderna har nu två månader på sig att svara på kommissionens brev.

Ungern och Polen blockerade mekanismen

När rättsstatsmekanismen togs fram för över ett år sedan i samband med EU:s långtidsbudget för 2021-2027 blockerade Polen och Ungern länge en överenskommelse. De två länderna drog efter stort tryck från övriga medlemsländer slutligen tillbaka sina veton. Ett av villkoren för detta var EU-domstolen skulle granska huruvida mekanismen var förenlig med EU-rätten. Ett första utlåtande från EU-domstolen i frågan väntas i början av december. Först i början av nästa år väntar den slutliga domen. Kommissionen har tidigare sagt att man vill vänta med att inleda en formell process med rättsstatsmekanismen till dess den domen kommit.

Lång kamp

Den ungerska nationalkonservativa regeringen under premiärminister Viktor Orbán har i över tio år kritiserats av EU-kommissionen och andra organisationer för att bryta mot en rad demokratiska spelregler inklusive rättsstatens principer och korruption.

Polens nationalkonservativa regerings så kallade reformer av landets domstolsväsende har i flera uppmärksammade fall dömts ut av EU-domstolen. Kritiker anser att regeringen i praktiken försöker ta över makten i landets domstolar genom att tillsätta partilojala domare.

De båda ländernas planer för hur de ska använda sina pengar ur EU:s stora coronaåterhämtningsfond – Polens fall rör det sig om 36 miljarder euro och i Ungerns drygt 7 miljarder euro – har ännu inte fått godkännande från kommissionen. Detta motiveras med att de båda länderna inte uppfyller kraven om bland annat rättsstatens principer.