Bild: EU

Ministerrådets ordförande Charles Michel säger efter toppmötet i Bryssel att EU-ledarna inte kunde enas om några slutsatser i energifrågan.

Höga elpriser spräckte EU-toppmöte

BRYSSEL 17 december 2021

På EU-toppmötet i Bryssel var diskussionen om de höjda elpriserna som skapade störst oenighet bland medlemsländernas statschefer.

– Vi kunde inte nå en överenskommelse, sade ministerrådets ordförande Charles Michel efter mötet.

På torsdagens EU-toppmötet i Bryssel skapade energiprisfrågan störst oenighet bland stats- och regeringscheferna. Samtalet handlade om vad de ökande energipriserna beror på och hur läget ska hanteras när EU ställer om från fossila bränslen till förnybar el.

– Vi kunde inte nå en överenskommelse, sade ministerrådets ordförande Charles Michel, när mötet avslutades vid midnatt efter 14 timmars förhandlingar. Energiprisfrågan finns därför inte med i mötets slutsatser.

Grunden till de höga priserna, som också är ett globalt fenomen, anser flera ledare framförallt beror på det höga priset på fossila bränslen just nu. Samtidigt menar en del ledare från öst, vars energiutvinning mest kommer från fossila bränslen, att EU:s utsläppssystem som höjer priset på koldioxidutsläpp bär skulden.

– Det är ingen hemlighet att det har funnits olika entusiasm för det här systemet, sade statsminister Magdalena Andersson i en paus under mötet men betonade att utsläppssystemet snabbar på energiomställningen och minskar EU:s beroende av fossila bränslen, vilket är vad som behövs för att sänka elpriserna.

– De höga energipriserna beror på att priset på rysk gas är väldigt högt och att vi är väldigt beroende av fossila bränslen, för att minska det beroendet ska vi snabba på energiomställningen, sade statsminister Magdalena Andersson.

För att bli av med det fossila beroendet gick diskussionen över till vilken roll kärnkraft ska spela i framtidens EU. Mer specifikt om kärnkraft ska anses som hållbar och därmed kunna kallas för en grön investering inom EU:s nya taxonomi, vilket ger ekonomiska förmåner.

Sverige är likt EU mycket splittrad i frågan. Vilket tydligt visades när före detta statsminister Stefan Löfven (S) i oktober inte ville framföra EU-nämndens ställning om att kärnkraft ska klassas som hållbar med anledning att det sannolikt inte skulle finnas en majoritet för ställningstagandet i riksdagen. Magdalena Andersson valde en annan väg under mötet.

– Jag var tydlig med hur situationen ser ut i Sverige. Att vi har en EU-nämnd och att det i den EU-nämnden finns det en majoritet. Men jag påpekade också att om frågan skulle vara uppe i [det svenska] parlamentet så skulle majoritetsförhållandet med största sannolikhet se annorlunda ut, sade statsminister Andersson.

Mer fakta

EU-toppmötet summerat:

Under EU-toppmötet i Bryssel samlas medlemsländernas stats- och regeringschefer för att i konsensus komma fram till gemensamma slutsatser i viktiga EU-frågor. Huvudämnena under torsdagens EU-toppmöte var de stigande elpriserna, den fortsatta hanteringen av pandemin och det spända läget vid Ukrainas gräns mot Ryssland.

Energipriser och kärnkraftsfrågan:

När EU:s gröna omställning och utfasning av fossila bränslen sker samtidigt som energipriserna slår rekordhöjder drar debatten igång om huruvida kärnkraft ska klassas som hållbar eller inte och ingå i EU:s nya och rådgivande taxonomi, något som kan öppna upp för fler framtida investeringar.

Statsminister Magdalena Andersson sade enligt henne själv att bakgrunden till de höga energipriserna ligger i beroendet av de fossila bränslena, och att fokuset borde ligga att i att minska det beroendet och satsa på exempelvis vindkraft. När det kommer till kärnkraftens hållbarhet ska hon ha beskrivit definitionen som osäker. Och redogjort för både EU-nämndens och riksdagens ställning som är splittrade i frågan.

Covid-19:

Smittotalen i Europa ökar och flera länder, till exempel Italien, har krav på PCR-test vid inresa trots giltigt covidpass. I och med att en tredje dos vaccin nu rekommenderas, en så kallad boosterdos, vill en del medlemsstater att EU kommer överens om en giltighetstid för covidpassen.

Förslaget är att covidpassen ska bli ogiltiga nio månader efter att den andra vaccindosen är tagen om personen inte fått en boosterdos. Men lika många länder motsätter sig detta.

Sveriges ställning är att det inte är orimligt att inom EU ha en gemensam giltighetstid på covidpassen, enligt statsminister Magdalena Andersson. Kommissionen kommer snart att presentera ett förslag om gemensamma regler för tredje dos och giltighetstid.

Ukraina:

EU-ledarna stod enade i frågan om att ställa sig bakom Ukraina och underströk att “massiva konsekvenser” och kostsamma sanktioner kommer att riktas mot Ryssland om situationen vid den rysk-ukrainska gränsen eskalerar.

På senare tid har allt fler ryska trupper mobiliserats vid den ukrainska gränsen, vilket sätter ytterligare press på landet. Östra delar av Ukraina har sedan tidigare ockuperats av Ryssland via ryska separatister, samtidigt har Krimhalvön också olagligt annekterats.

Toppmötet i punktform:

Covid19: vaccinering, samordning och internationellt samarbete
Krishantering och resiliens: Förstärkning, uppbyggnad och övervakning
Säkerhet och försvar: Motståndskraft, strategisk kompass och NATO
Externa aspekter av migration: Återvändandepolitik, smuggling och trafficking
Situationen i Belarus, Ukraina och Etiopien

Källa: Toppmötets slutssater (sv).

Ämnen i artikeln

Europeiska rådet och EU-toppmöten Magdalena Andersson (S) Charles Michel

Edith Lindvall
Journalistpraktikant
Skicka epost

Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.

Tipslåda

CAPTCHA