Debatt: Debatt: Litauen behöver Sveriges stöd mot Kina

Vårt grannland Litauen står i centrum för en rad utrikes- och säkerhetspolitiska konflikter som påverkar hela EU. I huvudstaden Vilnius har såväl Svjatlana Tsichanouskajas belarusiska demokratirörelse som resterna av Aleksej Navalnyjs ryska opposition erbjudits en bas. Litauen har också gjort viktiga insatser för att hävda Taiwans rätt till sin demokrati och sin plats i världen. Det senare har gjort att Litauen hamnat på kollisionskurs med det kinesiska kommunistpartiet.

Sedan i fjol har den kinesiska regimen använt allt skarpare medel för att förhindra Litauen från att knyta närmare band med Taiwan. Bakgrunden till det är att Litauen som första EU-land lät Taiwan öppna ett representationskontor under namnet Taiwan snarare än ”Taipei Mission”. Kina, som gör anspråk på det demokratiskt styrda Taiwan, har svarat med att blockera litauiska exportvaror. Dessutom hotar Kina företag med litauiska underleverantörer med förbud mot att sälja sina varor på den kinesiska marknaden. Europeiska företag rapporterar nu om hur litauiska varor fastnar i kinesiska hamnar på grund av ”tekniska problem” och andra påhittade orsaker. Därmed har Litauens konflikt med Kina blivit en angelägenhet för hela EU.

Det finns därför all anledning för Sverige att göra mer för att stödja Litauen, både bilateralt och genom EU. De kommande veckorna är ett utmärkt tillfälle att markera det, dels då EU:s utrikesministrar samlas idag måndag, dels då Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis kommer till Stockholm i början av februari. Sverige är den största utländska investeraren i Litauen, där företag som Ikea har tillverkning, och svenska varor med litauiska komponenter har också påverkats av den kinesiska blockaden.

Trots det har det svenska stödet hittills inte sträckt sig längre än till läpparnas bekännelser om att regeringen kommer att ”verka för att EU för en gemensam, tydlig och kraftfull Kinapolitik”. Det är ett otillräckligt svar, särskilt med tanke på att det mycket väl hade kunnat vara Sverige som stod i det kinesiska kommunistpartiets skottglugg. Förra året drabbades till exempel klädtillverkaren H&M av en bojkott i Kina efter att företaget tagit ställning mot tvångsarbete i Xinjiangprovinsens bomullsindustri. Konfrontationen med Litauen är varken första eller sista gången Kina kommer att försöka få EU och dess medlemsländer att vika ner sig och anpassa sig till kinesiska intressen.

Om de kinesiska påtryckningarna mot Litauen lyckas och får företag att lämna landet sätts den inre marknaden och EU:s trovärdighet som geopolitisk aktör på spel.
 

Därför måste flera åtgärder vidtas snarast:

1. Regeringen borde ta kontakt med svenska företag vars verksamhet i Litauen hotas av den kinesiska blockaden och undersöka vad de skulle behöva för stöd, som lån för omställningskostnader för att hitta andra marknader eller exportkrediter.

2. EU bör utöka sitt stöd till Litauen genom exempelvis den Europeiska regionala utvecklingsfonden, som redan bidragit med cirka 60 miljoner kronor till drabbade litauiska företag. Medlemsländer bör också undersöka möjligheterna att stödja Litauen genom att liksom Taiwan köpa upp blockerade litauiska varor som rom.

3. EU-kommissionen bör snarast inleda en WTO-tvist mot Kina, även om det kan ta tid. Det är en tydlig signal om att EU är en samlad kraft i en internationell konfrontation mot fri handel. Kommissionen kan använda sig av EU:s nyligen uppdaterade regelverk vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler för att snabba på processen. WTO:s tvistlösningsmekanism har ofta kritiserats, men faktum är att Kina ofta har vidtagit åtgärder när de fått domslut emot sig.

4. Vässa EU:s anti-påtryckningsinstrument. I december presenterades ett nytt ”handelsvapen” som skulle ge kommissionen möjlighet att snabbare än i dag kunna införa motåtgärder som sanktioner och investeringsförbud. Den svenska regeringen hör – på goda grunder – till de mer skeptiska, eftersom det nya instrumentet om det utformas fel kan undergräva det multilaterala handelssystemet ytterligare. Samtidigt behöver EU bättre verktyg för att svara på kinesiska påtryckningar. Den svenska regeringen borde därför välkomna anti-påtryckningsinstrumentet, men styra det till att fokusera mer på stödåtgärder till drabbade medlemsländer.

5. Stärk banden till Taiwan. Den tydligaste signalen till Kina att kommunistpartiets påtryckningar är verkningslösa vore att fler EU-länder följer i Litauens fotspår och utökar sitt utbyte med Taiwan. Till exempel skulle regeringen liksom Australien, Belgien och Österrike kunna utöka det uppdrag som i dag ligger på Business Sweden och öppna ett ”Sweden Office” i Taipei.

EU:s styrka består i att små länder som Sverige och Litauen tillsammans utgör en kollektiv kraft som till och med kan mäta sig med Kinas. Nu är det hög tid att använda den kraften för att visa att inget EU-land står ensamt mot auktoritära påtryckningar.

Gunnar Hökmark 
Ordförande Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)

Emanuel Örtengren 
Tillförordnad chef Frivärld