Debatt: Debatt: Därför måste vi skärpa de nationella klimatmålen i EU

När den europeiska klimatlagen antogs förra året blev en rejäl ambitionshöjning i vårt gemensamma klimatarbete verklighet. Det är emellertid inte bara tomma ord på ett papper, utan måste omsättas i praktiken genom flera omfattande ändringar av EU:s lagstiftning på klimatområdet.

En av punkterna som dessvärre inte blev en del av klimatlagen var en av de viktigaste principerna: att alla länder måste vara med och bidra. I arbetet med klimatlagen drev Moderaterna på för att de nya klimatmålen skulle vara bindande för varje enskilt medlemsland. Den positionen fick vi gehör för i Europaparlamentet. Tyvärr nådde vi inte hela vägen den gången, eftersom EU:s regeringar motsatte sig kravet. Därför är målen nu bindande endast för EU som helhet.

Hindra snålskjuts

Det skapar en uppenbar risk att vissa länder med lägre ambitioner kommer att åka snålskjuts på de mer ambitiösa länderna som Sverige. Tydliga nationella mål kan säkerställa att alla faktiskt är med och bidrar och att inget land kan åka snålskjuts på andras åtaganden.

Det är därför viktigt att även den förordning som reglerar fördelningen mellan medlemsländerna nu också uppdateras. Den så kallade ansvarsfördelningen omfattar ungefär 60 procent av EU:s totala utsläpp och sätter nationella minskningsmål till och med år 2030. Sektorerna som omfattas är särskilt viktiga, såsom jordbruk, vägtransporter och byggnader. Det är avgörande för vårt klimatarbete att vi får ett regelverk på plats så snart som möjligt.

Som Europaparlamentets huvudförhandlare kommer jag att leda parlamentets interna förhandlingar för att sedan vara den som företräder parlamentets position i förhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet.

Det första steget är nu taget, då jag har presenterat mina förslag för en ny och starkare lagstiftning i Europaparlamentets miljöutskott. Det är förslag som säkerställer att hela Europa ställer om och som gör tydligt att alla länder ska bidra i vårt gemensamma klimatarbete.

Marknadsmässiga böter

En av de viktigaste delarna är mitt förslag om en helt ny straffavgift. I praktiken kommer ett medlemsland som inte klarar sina minskningsmål att behöva betala en avgift, eller “böter” motsvarande den summa som det skulle kosta att köpa utsläppsrätter (EU ETS) för de utsläpp som går över det nationella målet. Genom att koppla avgiften till priset under utsläppshandeln säkerställs också att vi har proportionalitet kopplad till hur marknaden värderar utsläpp.

Förslaget har fått kritik från vissa i Bryssel, men generellt tenderar regler och lagar att följas om det finns konsekvenser om man inte följer dem. På samma sätt fungerar det också i klimatarbetet, där det tidigare ofta har varit så att vissa länder inte omsätter gemensamt beslutade mål i praktiken genom lagstiftning och mål på hemmaplan.

Det heter ofta att det är fel att straffa länder som inte klarar av att nå sina mål. Men de som stirrar sig blinda på straffavgiften börjar i fel ände av frågan. Vad man istället borde fråga sig är hur man på bästa sätt kan uppnå de nya målen. Den mest prioriterade frågan för alla EU:s regeringar och politiska partier borde därför snarare vara vad som blir kostnaden för att inte ställa om sina ekonomier, och vilka vinster det finns att hämta i en lyckad klimatomställning när det gäller jobb och tillväxt.

Jessica Polfjärd (M)
Europaparlamentariker