Gästkrönika: Vad Sverige borde prioritera som EU-ordförande

Den Europeiska unionen är inte bara Sveriges viktigaste marknad utan också ofta den viktigaste lagstiftaren. Många av alla lagar och regler i Sverige har sitt ursprung i EU. Samtidigt som hela tre fjärdedelar av all vår handel sker med de övriga EU-länderna på den inre marknaden. Ungefär 700 000 jobb i Sverige finns tack vare vår handel inom EU. Ett väl fungerande EU är därför helt avgörande för företag, jobb och välstånd i Sverige.

Tyvärr har EU-kommissionen senaste åren tagit fram en rad förslag från EU-kommissionen som rimmar illa med Sveriges och det svenska näringslivets intressen. Det handlar bland annat om förslag som rör skogen, hållbar bolagsstyrning och de sociala frågorna där flera förslag går emot svenska intressen.

Men EU är ändå den naturliga aktören inom en rad frågor som Sverige inte kan hantera på egen hand. Det handlar till exempel om den gröna omställningen, digitaliseringen och de geopolitiska spänningarna i både vårt närområde och längre bort i världen. Här är EU den naturliga aktören, som gör Sverige starkare.

Sverige tar över

Om mindre än ett år tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Från den 1 januari 2023 och sex månader framåt kommer svenska ministrar och tjänstemän hålla i ordförandeklubban. Även om många frågor tas över från tidigare ordförandeskap och ett ordförandeland inte helt kan bestämma över vilka frågor som ska vara i fokus, har ett ordförandeskap betydelse. Ordförandeskapet ger oss ett  utmärkt tillfälle att ge en extra skjuts till det vi anser att EU bör fokusera mer på, men även hålla igen det vi inte tycker ska drivas lika hårt.

Inför det svenska ordförandeskapet har Svenskt Näringsliv, i nära samarbete med våra medlemsorganisationer, tagit fram fem prioriteringar som vi menar Sverige aktivt måste driva i EU. Svenskt Näringsliv kommer fortsatt agera kraftfullt mot det EU inte ska göra, men vi måste också kunna formulera vad EU istället ska fokusera på. Det räcker nämligen inte med att vi bara säger nej till de EU-förslag vi av olika skäl ser som problematiska. Vi måste också kunna formulera vilka frågor vi vill att Sverige ska driva inför, under och efter det svenska ordförandeskapet.

Ordförandeskapet är Sveriges möjlighet att ta över styråran så att riktningen blir rätt även efter våren 2023. Vilka är då de enskilt viktigaste frågorna för det svenska näringslivet? Svenskt Näringslivs utgångspunkt är att stärka Europas konkurrenskraft. Ett starkt och konkurrenskraftigt EU är en förutsättning för ett starkt och konkurrenskraftigt Sverige. Idag saknas tyvärr ett mer systematiskt tänk kring konkurrenskraft på europeisk nivå.

Fem prioriteringar som Sverige måste driva

Den europeiska sammanhållningen har prövats hårt de senaste åren, men det är viktigt att vi hittar tillbaka till det som gjort EU starkt – ett samarbete både inom och utanför unionens gränser –  och att vi inte bygger murar mot omvärlden. Öppna marknader, konkurrensneutralitet och marknadsdrivna lösningar är vad som ger långsiktig tillväxt, inte bara i Europa, utan även i Sverige.

För att stärka en sådan utveckling har det samlade näringslivets tagit fram fem prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet:

·       Förstärka och fördjupa den inre marknaden

·       Ta ledarskapet för frihandel globalt

·       Främja en grön omställning

·       Accelerera digitaliseringen

·       Främja företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet

Ett konkurrenskraftigt EU med en stark inre marknad är vägen framåt för Sverige. Inte bara för våra företag, utan för Sveriges tillväxt, jobb och välfärd.

Sara Lowemark
Internationell samordnare
Svenskt Näringsliv