EU-kommission: Mer pengar behövs till integrering av flyktingar

Nära tre miljoner människor har nu flytt från kriget i Ukraina till EU – ett antal som förväntas fortsätta att öka snabbt framöver.  

– Det behövs nu ett starkt svar för att möta de här enorma utmaningarna och för att garantera de bästa möjliga förutsättningarna för vår befolkning, sade Nicolas Schmit, EU-kommissionären med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter när han på torsdagen diskuterade effekterna av kriget i Ukraina på arbetsmarknaden och det sociala skyddet i EU med Europaparlamentets sysselsättningutskott. 

90 procent av de ukrainska flyktingarna som kommit till EU är kvinnor och barn. 

– Det kommer ställa stora krav på barnomsorg. Fokus är nu också att få in barnen i undervisning, säger Nicolas Schmit men nämnder också integrationsåtgärder vad gäller arbetsmarknaden, språkutbildning och erkännanden av arbetskvalifikationer. 

Finansiering centralt

Genom det så kallade massflyktsdirektivet, som EU aktiverade i början av mars, har de ukrainska flyktingarna givits tillfälligt uppehållstillstånd och tillgång till bland annat bostad och utbildning. 

Samtidigt håller EU just nu på att ta fram finansiering, dels genom oanvända pengar från förra långtidsbudgeten, men även genom att styra om pengar från innevarande långtidsbudget. 

– Räcker de här pengarna? Allvarligt talat så tror jag inte det, säger kommissionären och tillägger att man nu håller på att se var man kan få fram mer, och att kommissionen ska återkomma med förslag kring det. 

Han lyfter också fram vikten av att jobba med civilsamhället och specialiserade organisationer. 

– Deras kunskap och bidrag på marken är enormt viktig.

Ekonomiska och sociala effekter i EU

Men kriget i Ukraina får även ekonomiska och sociala konsekvenser för människor i EU. Sanktionerna som EU tagit mot Ryssland slår också mot vissa sektorer i EU i och med förlorade exportinkomster eller brist på råmaterial till följd av begränsad import. Stigande energipriser slår mot både företag och privatpersoner. Samtidigt ser låginkomsttagare sin lön ätas upp av stigande inflation. 

Nicolas Schmit tycker att särskild uppmärksamhet bör riktas mot redan utsatta hushåll och personer.

– Politiskt svar på covid-krisen har visat att statligt stöd kan ha stor effekt för att stödja ekonomin och rädda jobb, säger Schmit. 

Risk för social dumping

I diskussionen med ledamöterna i EU-parlamentets sysselsättningutskott var det flera parlamentariker som lyfte frågan om risken för exploatering av arbetskraft  social dumpning när ukrainska flyktingar ska in på arbetsmarknaden. 

– Vi kommer att jobba med att man ska respektera sociala standarder och kollektivavtal. Vi är redo att jobba med medlemsländerna kring det här, säger Nicolas Schmit.

– Det ska inte utvecklas en parallell arbetsmarknad där flyktingar utnyttjas, det är oacceptabelt, fortsätter han men understryker att det här är främst medlemsländernas och de sociala parternas ansvar – men att EU-kommissionen stödjer dem i att motverka all sorts utnyttjande av flyktingar på arbetsmarknaden. 

Han understryker också att massflyktsdirektivet är en garant för detta. 

– I direktivet står det tydligt att flyktingar ska behandlas på exakt samma sätt som EU-medborgare, säger Nicolas Schmit.